< Süleymanin Məsəlləri 14 >

1 Hikmətli qadın evini qurar, Səfeh qadın onu öz əli ilə uçurar.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Düz yol tutan Rəbdən qorxar, Yolunu azan Ona xor baxar.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 Səfeh lovğa sözlərinə görə kötək qazanar, Hikmətlinin dili onu qoruyar.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Öküz olmayan yerdə axur təmiz olar, Amma bol məhsul öküzün gücü ilə yaranar.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Doğru şahid yalan deməz, Yalançı şahid yalandan üzə durar.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Rişxəndçi hikmət axtaranda onu tapmaz, Dərrakəli adama bilik tapmaq asan olar.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Axmağın qarşısından çəkil, Onun dilində ağıllı söz tapmazsan.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Uzaqgörən hikməti ilə öz yolunu anlar, Axmaq səfehliyi ilə öz-özünü aldadar.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Səfehlər günaha rişxənd edər, Əməlisalehlər bir-birini məmnun edər.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Ürək öz dərdini bilər, Özgələr onun sevincinə şərik olmaz.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Şərin evi tar-mar olar, Əməlisalehlərin yurdu çiçək açar.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Yol var ki, insanın qarşısında düz görünür, Amma sonu ölümdür.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Ürək güləndə də qəmli olar, Sevincin sonunda da kədər var.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Azğın ürəklilər öz yollarının bəhrəsini doyunca yeyir, Yaxşı adam isə əməlinin əvəzini alır.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Cahil hər sözə inanar, Uzaqgörən hər addımına nəzər salar.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Hikmətli qorxub pislikdən dönər, Axmaq ehtiyatsızdır, özünə güvənər.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Hövsələsiz səfeh-səfeh iş görər, Pisniyyət adama nifrət edilər.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Cahil səfehliyi irs alar, Uzaqgörənin başına bilik tacı qoyular.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Pislər yaxşıların qarşısında, Şər adam isə salehin qapısında əyilər.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Yoxsula qonşusu da nifrət edər, Zəngini isə çox adam sevər.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Qonşusuna xor baxan günaha batar, Məzluma səxavət göstərən nə bəxtiyardır!
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Şər quranlar yolundan azmırlarmı? Məqsədi xeyirxahlıq olan xeyirxahlığa, sədaqətə çatar.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Hər zəhmətdə bir fayda var, Boş sözlər insanı ehtiyac içində qoyar.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Hikmətlinin başına sərvət tacı qoyular, Axmaqlar səfehliyi ilə tanınar.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Doğru şahid canları qurtarar, Yalançı şahid hiylə qurar.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Rəbdən qorxan tam arxayındır, Çünki Rəbb onun övladlarının pənahıdır.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Rəbb qorxusu həyat qaynağıdır, İnsanı ölüm tələsinə düşməkdən geri qaytarır.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Padşahın əzəməti xalqın çoxluğu ilə bilinər, Əgər təbəələri olmasa, hökmdar süqut edər.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Gec qəzəblənənin böyük dərrakəsi var, Hövsələsizlərdən səfehlik çıxar.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Ürəyin rahatlığı cana həyat verər, Paxıllıqsa sümükləri çürüdər.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Kasıba zülm edən Yaradanına xor baxar, Yoxsula lütf göstərən Ona hörmət edər.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Şər adam pisliyi üzündən qovular, Salehin ölümündə belə, pənahı var.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Hikmət dərrakəlinin qəlbində özünə rahat yuva qurar, Hətta axmaqların arasında da bəlli olar.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Salehlik bir milləti ucaldar, Günah ümmətləri utandırar.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Padşah ağıllı qulundan razı qalar, Adbatıransa onun qəzəbinə düçar olar.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.

< Süleymanin Məsəlləri 14 >