Əyyub 32
1 Beləliklə, bu üç kişi artıq Əyyuba cavab verməyi dayandırdı, çünki Əyyub öz gözündə saleh idi.
De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
2 Amma Əyyub özünü Allahdan da saleh saydığı üçün Ram nəslindən Buzlu Barakelin oğlu Elihu ona qarşı qəzəbdən alovlandı.
Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
3 Elihu Əyyubun üç dostuna görə də hirsindən alışıb-yandı, çünki düzgün cavab tapmayıb Əyyubu günahkar çıxartdılar.
och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job.
4 Elihu Əyyubla danışmaq üçün növbəsini gözləyirdi, çünki əvvəlkilər yaşca ondan böyük idi.
Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
5 Bu üç nəfərin daha sözü qalmadığını görəndə o, hirsindən alışıb-yandı.
Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
6 Buzlu Barakelin oğlu Elihu belə dedi: «Mən yaşca kiçiyəm, sizsə yaşlısınız. Ona görə çəkindim, Bildiyimi sizə söyləməyə qorxdum.
Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
7 Dedim “qoy danışsın çox uzun ömür sürənlər, Qoy hikmət öyrətsin çox illərin şahidləri”.
Jag tänkte: "Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom."
8 Həqiqətən, insanda olan ruh, Külli-İxtiyarın nəfəsi insana ağıl verir.
Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
9 Hikmət yaşda olmaz, Ədaləti dərk etmək yaşa baxmaz.
Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
10 Ona görə deyirəm ki, məni dinləyin, Qoy mən də bildiyimi söyləyim.
Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
11 Siz danışarkən mən gözlədim, Siz sözləri araşdırarkən fikirlərinizi dinlədim.
Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
12 Bütün diqqətimi sizə tərəf çevirdim, Amma heç biriniz Əyyuba haqsızlığını sübut etmədiniz, Onun dediklərinə cavab vermədiniz.
Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
13 Əsla deməyin ki, hikmət tapmışıq, Haqsızlığını insan yox, Allah ona sübut etsin.
Nu mån I icke säga: "Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne."
14 Amma Əyyubun sözlərinin hədəfi mən deyiləm, Sizin sözlərinizlə ona cavab verməyəcəyəm.
Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
15 Onlar məəttəl qaldılar. Artıq cavab tapmadılar. Deməyə sözləri qalmadı.
Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
16 Onlar danışmırlar, dayanıblar, Cavab vermirlər deyə Mən gözləməliyəmmi?
Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
17 Amma deməyə sözüm var, Mən də bildiyimi söyləyim.
Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
18 Çünki sinəm sözlə doludur, Köksümdəki ruh məni sıxır,
Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
19 Az qalır açılmamış şərab kimi, Təzə tuluqlar kimi bağrım çatlasın.
Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
20 Qoy danışım, rahatca nəfəs alaram, Dil açıb cavab verim.
Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
21 Heç kimin tərəfini saxlamayacağam, Heç kimə yaltaqlıq etməyəcəyəm.
Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
22 Çünki yaltaqlıq nədir bilmərəm, Yoxsa Yaradanım məni yox edər.
Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
