Əyyub 28
1 Gümüşün mədəni, Qızılın təmizlənmə yeri var.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Dəmir torpaqdan çıxarılır, Mis daşlardan əridilərək alınır.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 İnsan qaranlığa son qoyur, Sonacan qatı qaranlıqda, zülmətdə filiz axtarır.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 İnsan məskənlərindən uzaq bir çuxur açır, İnsan ayağı dəyməyən yerlərdə, İnsanlardan uzaqlarda ilişib yellənə-yellənə qalır.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Torpaqdan çörək çıxır, Torpağın altı isə fırlanır, elə bil odlar yanır.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Qayalarından göy yaqut çıxır, Orada qızıl tozu da var.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 Oranın yolunu yırtıcı quşlar bilmir, Şahinin gözü oranı görməyib.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Ora məğrur heyvanların ayağı dəyməyib, Yırtıcı aslanlar oradan keçməyib.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Mədənçi əlini çaxmaq daşına uzadır, Dağları dibindən oynadır.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Qayalardan yeraltı keçidlər açır, Gözləri müxtəlif qiymətli şeylərə baxır.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Çayların mənbələrini bağlayır, Gizlini aşkara çıxarır.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 Amma hikməti haradan tapmaq olar? Müdrikliyin yeri hanı?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 İnsan onun qiymətini bilməz, Dirilər arasında ona rast gəlməz.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Dərinliklər deyər: “Məndə yoxdur”, Dəniz deyər: “Yanımda yoxdur”.
Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15 Saf qızıl onu əvəz edə bilməz, Qiyməti gümüşlə ölçülməz.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Onu Ofir qızılı ilə qiymətləndirmək olmaz, Onu qiymətli damarlı əqiqlə, göy yaqutla dəyərləndirmək olmaz.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Nə qızıl, nə də gözəl cam ona tay deyil, Hikmət saf qızıl qablarla əvəz edilmir.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Yanında mərcanın, büllurun adı çəkilməz, Hikmətin qiyməti yaqutdan artıqdır.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Kuş topazı onun tayı deyil, Onun dəyəri saf qızılla ölçülməz.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Bəs hikmət haradan gəlir? Müdrikliyin yeri hanı?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 O bütün canlıların gözündən uzaqdır, Göydə uçan quşlardan belə, gizli qalır.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Həlak yeri ilə ölüm belə deyir: “Qulaqlarımız yalnız sorağını eşidir”.
avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23 Onun yolunu Allah dərk edir, Yerini yalnız O bilir.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 Çünki yer üzünün ucqarlarına qədər baxır, Göylərin altındakı hər şeyi görür.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Küləyin gücünü təyin edəndə, Suları ölçəndə,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 Yağışa qanun qoyanda, Şimşəyə yol açanda
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 Hikmətə baxıb qiymət qoydu, Onu bərqərar edib araşdırdı.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 İnsana dedi: “Rəbb qorxusu hikmətdir, Pislikdən çəkinmək müdriklikdir”».
Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
