Əyyub 15
1 Temanlı Elifaz belə cavab verdi:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 «Müdrik insan boş sözlərlə cavab verərmi? Köksünü şərq küləyi ilə doldurarmı?
Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
3 Faydasız sözlərlə, dəyərsiz nitqlərlə Mübahisə etmək olarmı?
Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
4 Amma sən Allah qorxusunu bir kənara qoyursan, Allah hüzurunda düşünməyə mane olursan.
Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
5 Çünki sənin ağzın günahdan dərs alıb, Hiyləgərlərin dili ilə danışırsan.
Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
6 Səni məhkum edən mən deyiləm, öz dilindir. Dodaqların öz əleyhinə şəhadət edir.
Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
7 İlk doğulan insan sənsənmi? Yoxsa dağlardan da əvvəl sən var olmusan?
Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
8 Allahın sirrinəmi qulaq asmısan? Təkcə özünümü müdrik sayırsan?
Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
9 Sən nəyi bilirsən ki, biz onu bilmirik? Sənin dərk etdiyin nədir ki, biz onu dərk etmirik?
Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
10 Bizdə ağsaçlı da, yaşlı da var, Onlar atandan da yaşlı olar.
Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
11 Sənə Allahın təsəllisi, Söylədiyi xoş sözlər kifayət deyilmi?
Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
12 Niyə qəlbin səni belə çaşdırır, Gözlərindən od çıxır?
Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
13 Niyə Allaha qəzəbini göstərirsən, Dilindən belə sözlər çıxır?
i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
14 İnsan, həqiqətən, təmiz ola bilərmi? Qadından doğulan insan saleh ola bilərmi?
Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
15 Allah müqəddəslərinə belə, etibar etmirsə, Göylər belə, Onun gözündə təmiz deyilsə,
Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
16 Haqsızlığı su kimi içən, İyrənc, korlanmış insana O etibar edərmi?
huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
17 Dinlə məni, sənə deyim, Gördüyümü bəyan edim –
Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
18 Hikmətli adamların dediklərini, Atalarından alıb gizlətmədiyi şeyləri.
vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
19 O atalar ki ölkə yalnız onlara verilmişdi, Aralarına yadelli girməmişdi.
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
20 Pis insan həyatı boyu əzab çəkir, Zorakı adama ayrılan illərin sayı bilinir.
Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
21 Qulağından dəhşətli səslər əskilmir, Dinc oturanda soyğunçular ona hücum edir.
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
22 İnana bilməz ki, qaranlıqdan qurtara bilər, Onu qılınc gözlər.
Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
23 “Haradadır?” deyib çörək üçün avara gəzər, Qara günlərinin yanında olduğunu bilər.
Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
24 Ağrı və sıxıntı onu qorxudar, Zəfər çalan padşah kimi onu məğlubiyyətə uğradar.
Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
25 Çünki Allaha belə, əl uzadıb, Külli-İxtiyara meydan oxuyub.
Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
26 Dikbaşlıq edib, dəyirmi sipərini tutub, Allahın üstünə hücum çəkir.
han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
27 Onun üzü tosqunluqdan şişər, Qarnı nə qədər piyləşər,
han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
28 O, dağılmış şəhərlərdə, Kimsəsiz, yerlə yeksan olan viranələrdə, Aqibəti dağılmaq olan evlərdə yaşayacaq.
han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
29 Varlı olmayacaq, sərvətləri tükənəcək, Malları ölkəni bürüməyəcək.
Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
30 Qaranlıqdan qurtulmayacaq, Pöhrələrini alov tutacaq, Allahın ağzının nəfəsi ilə yox olacaq.
Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
31 Qoy boş şeyə güvənərək özünü aldatmasın, Çünki əvəzində nəsibi boşluq olacaq.
I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
32 İşi vaxtsız bitəcək, Budağı göyərməyəcək.
I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
33 Qorası tökülən üzüm ağacı kimi, Çiçəyi tökülən zeytun ağacı kimi olacaq.
Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
34 Çünki allahsız icma qısır olar, Rüşvətxorların çadırı od tutub yanar.
Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
35 Onlar bəlaya hamilə olub şər doğar, Bətnləri hiylə ilə dolar».
Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
