সামসঙ্গীত 119
Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
7 ৭ তোমাৰ ধাৰ্মিকতাযুক্ত শাসন প্ৰণালীবোৰ যেতিয়া মই শিকোঁ, তেতিয়া মই শুদ্ধ মনেৰে তোমাৰ ধন্যবাদ কৰিম।
Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
34 ৩৪ তুমি মোক জ্ঞান দিয়া যাতে মই তোমাৰ ব্যৱস্থাবোৰ মানি চলিব পাৰোঁ, সমস্ত হৃদয়েৰে সৈতে তাক পালন কৰিব পাৰোঁ।
Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
38 ৩৮ তোমাৰ এই দাসৰ প্রতি তোমাৰ প্রতিজ্ঞা পূর্ণ কৰা; যি প্রতিজ্ঞা তোমালৈ ভয়কাৰী লোকৰ বাবে তুমি স্থিৰ কৰিলা।
Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
41 ৪১ হে যিহোৱা, তুমি মোক তোমাৰ সুস্থিৰ প্রেমৰ ভাগী হবলৈ দিয়া; তোমাৰ প্রতিজ্ঞা অনুসাৰে তোমাৰ পৰিত্ৰাণৰ ভাগী কৰা।
Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
48 ৪৮ তোমাৰ আজ্ঞাবোৰ মই পবিত্র বুলি জ্ঞান কৰোঁ, কাৰণ মই সেইবোৰ ভাল পাওঁ; মই তোমাৰ বিধিবোৰ ধ্যান কৰিম।
Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
49 ৪৯ তোমাৰ এই দাসৰ আগত তুমি যি প্রতিজ্ঞা কৰিছিলা, তাক তুমি সোঁৱৰণ কৰা; তাৰ দ্বাৰায়েই তুমি মোক আশা দিছিলা।
Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
51 ৫১ অহঙ্কাৰীবোৰে মোক অতিশয় ঠাট্টা-বিদ্রূপ কৰে; তথাপিও মই তোমাৰ ব্যৱস্থাৰ পৰা অলপো এফলীয়া হোৱা নাই।
De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
Dine rätter äro min visa i mino huse.
Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
77 ৭৭ মোলৈ তোমাৰ কৃপা নামি আহঁক, যাতে মই জীয়াই থাকিব পাৰোঁ; কিয়নো তোমাৰ ব্যৱস্থাই মোক আনন্দ দিয়ে।
Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
78 ৭৮ অহংকাৰী লোকে লাজ পাওক, কিয়নো তেওঁলোকে মিছা কথা কৈ মোৰ সর্বনাশ কৰিলে; কিন্তু হ’লে মই তোমাৰ আদেশবোৰ ধ্যান কৰিম;
Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
81 ৮১ তুমি মোক ৰক্ষা কৰাৰ প্রতীক্ষাত থাকোতে থাকোতে মোৰ প্রাণ ক্রমশঃ অৱশ হৈ গৈছে; মই তোমাৰ বাক্যত আশা কৰিছোঁ।
Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
82 ৮২ তোমাৰ বাক্যৰ প্রতিজ্ঞা পূর্ণ হোৱাৰ অপেক্ষাত মোৰ চকু সোমাই গৈছে; মই সুধিলো, “কেতিয়া তুমি মোক সান্ত্বনা দিবা?”
Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
98 ৯৮ তোমাৰ আজ্ঞাই মোক মোৰ শত্ৰুবোৰতকৈ জ্ঞানৱান কৰি তোলে; কিয়নো তোমাৰ আজ্ঞাবোৰ সদায় মোৰ লগে লগে থাকে।
Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
Din ord äro minom mun sötare än hannog.
Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
108 ১০৮ হে যিহোৱা, মোৰ মুখে কৰা প্রশংসা-স্তুতিৰ উৎসর্গ তুমি গ্রহণ কৰা, আৰু তোমাৰ শাসন-প্ৰণালীবোৰ মোক শিকোৱা।
Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
123 ১২৩ তোমাৰ ধাৰ্মিকযুক্ত প্রতিজ্ঞা পূর্ণ হোৱালৈ আৰু তোমাৰ পৰিত্ৰাণৰ বাবে অপেক্ষা কৰি মোৰ চকু দুর্বল হৈ গৈছে।
Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
133 ১৩৩ তোমাৰ প্রতিজ্ঞা অনুসাৰে মোৰ খোজ সুস্থিৰ কৰি ৰাখা আৰু কোনো অধৰ্মক মোৰ ওপৰত অধিকাৰ কৰিবলৈ নিদিবা।
Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
149 ১৪৯ তোমাৰ গভীৰ প্রেম অনুসাৰে মোৰ স্বৰ শুনা; হে যিহোৱা, তোমাৰ ব্যৱস্থা অনুসাৰে মোক পুনৰায় সঞ্জীৱিত কৰা।
Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
154 ১৫৪ মোৰ পক্ষে বিবাদ নিষ্পত্তি কৰা আৰু মোক মুক্ত কৰা; তোমাৰ বাক্যত কৰা প্রতিজ্ঞা অনুসাৰে মোক পুনৰায় সঞ্জীৱিত কৰা;
Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
159 ১৫৯ চোৱা, মই তোমাৰ আদেশবোৰ কিমান যে ভাল পাওঁ! হে যিহোৱা, তোমাৰ সুস্থিৰ প্রেম অনুসাৰে মোক পুনৰায় সঞ্জীৱিত কৰা।
Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
169 ১৬৯ হে যিহোৱা, মোৰ কাতৰোক্তি তোমাৰ সন্মুখত উপস্থিত হওক; তোমাৰ বাক্য অনুসাৰে মোক বোধ-শক্তি দান কৰা।
Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
175 ১৭৫ মোক জীয়াই থাকিবলৈ দিয়া যাতে মই তোমাৰ প্রশংসা কৰিব পাৰোঁ; তোমাৰ শাসন-প্রণালীবোৰে মোক সহায় কৰক।
Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
176 ১৭৬ হেৰোৱা মেৰ-ছাগৰ দৰে মই ভ্ৰান্ত হলোঁ; তোমাৰ দাসক তুমি বিচাৰি লোৱা; কিয়নো তোমাৰ আজ্ঞাবোৰ মই পাহৰা নাই।
Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
