المَزامِير 33

١ 1 سَبِّحُوا الرَّبَّ أَيُّهَا الأَبْرَارُ، فَإِنَّ الْحَمْدَ يَلِيقُ بِالْمُسْتَقِيمِينَ.

Fröjder eder af Herranom, I rättfärdige; de fromme skola prise honom härliga.

٢ 2 اشْكُرُوا الرَّبَّ عَلَى الْعُودِ، رَنِّمُوا لَهُ بِرَبَابَةٍ ذَاتِ عَشَرَةِ أَوْتَارٍ.

Tacker Herranom med harpor; och lofsjunger honom på psaltare af tio stränger.

٣ 3 اعْزِفُوا أَمْهَرَ عَزْفٍ مَعَ الْهُتَافِ، رَنِّمُوا لَهُ تَرْنِيمَةً جَدِيدَةً.

Sjunger honom en ny viso; sjunger väl på strängaspel med klingande ljud.

٤ 4 فَإِنَّ كَلِمَةَ الرَّبِّ مُسْتَقِيمَةٌ وَهُوَ يَصْنَعُ كُلَّ شَيْءٍ بِالأَمَانَةِ.

Ty Herrans ord är sannfärdigt; och hvad han lofvar, det håller han visserliga.

٥ 5 يُحِبُّ الْبِرَّ وَالْعَدْلَ. وَرَحْمَتُهُ تَغْمُرُ الأَرْضَ.

Han älskar rättfärdighet och dom; jorden är full af Herrans godhet.

٦ 6 بِكَلِمَةٍ مِنَ الرَّبِّ صُنِعَتِ السَّمَاوَاتُ وَبِنَسْمَةِ فَمِهِ كُلُّ مَجْمُوعَاتِ الْكَوَاكِبِ.

Himmelen är gjord genom Herrans ord, och all hans här genom hans muns anda.

٧ 7 يَجْمَعُ الْبِحَارَ كَكَوْمَةٍ وَالْلُّجَجَ فِي أَهْرَاءٍ.

Han håller vattnet i hafvet tillsammans, såsom uti en lägel; och lägger djupen i det fördolda.

٨ 8 لِتَخَفِ الرَّبَّ الأَرْضُ كُلُّهَا، وَلْيُوَقِّرْهُ جَمِيعُ سُكَّانِ الْعَالَمِ.

All verlden frukte Herran; honom rädes allt det som på jordene bor.

٩ 9 قَالَ كَلِمَةً فَكَانَ. وَأَمَرَ فَصَارَ!

Ty om han säger, så sker det; om han bjuder, så är det gjordt.

١٠ 10 الرَّبُّ أَحْبَطَ مُؤَامَرَةَ الأُمَمِ. أَبْطَلَ أَفْكَارَ الشُّعُوبِ.

Herren gör Hedningarnas råd omintet, och vänder folks tankar.

١١ 11 أَمَّا مَقَاصِدُ الرَّبِّ فَتَثْبُتُ إِلَى الأَبَدِ، وَأَفْكَارُ قَلْبِهِ تَدُومُ مَدَى الدُّهُورِ.

Men Herrans råd blifver evinnerliga; hans hjertas tankar i evighet.

١٢ 12 طُوبَى لِلأُمَّةِ الَّتِي الرَّبُّ إِلَهُهَا، وَلِلشَّعْبِ الَّذِي اخْتَارَهُ مِيرَاثاً لَهُ:

Saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är; det folk, som han till ett arf utkorat hafver.

١٣ 13 يَنْظُرُ الرَّبُّ مِنَ السَّماوَاتِ فَيَرَى بَنِي الْبَشَرِ أَجْمَعِينَ.

Herren skådar neder af himmelen, och ser all menniskors barn.

١٤ 14 وَمِنْ مَقَامِ سُكْنَاهُ يُرَاقِبُ جَمِيعَ سُكَّانِ الأَرْضِ.

Utaf sinom fasta stol ser han uppå alla de som på jordene bo.

١٥ 15 فَهُوَ جَابِلُ قُلُوبِهِمْ جَمِيعاً وَالْعَلِيمُ بِكُلِّ أَعْمَالِهِمْ.

Han böjer allas deras hjerta; han aktar uppå alla deras gerningar.

١٦ 16 لَا يَخْلُصُ الْمَلِكُ بِالْجَيْشِ الْعَظِيمِ، وَلَا الْجَبَّارُ بِشِدَّةِ الْقُوَّةِ.

Enom Konung hjelper intet hans stora magt; enom kämpa varder icke hulpet genom hans stora kraft.

١٧ 17 بَاطِلاً يَرْجُو النَّصْرَ مَنْ يَتَّكِلُ عَلَى الْخَيْلِ، فَإِنَّهَا لَا تُنَجِّي رَغْمَ قُوَّتِهَا.

Hästar hjelpa ock intet, och deras stora starkhet frälsar intet.

١٨ 18 هُوَذَا عَيْنُ الرَّبِّ عَلَى خَائِفِيهِ، الْمُتَّكِلِينَ عَلَى رَحْمَتِهِ،

Si, Herrans öga ser uppå dem som frukta honom; de som uppå hans godhet trösta;

١٩ 19 لِيُنْقِذَ نُفُوسَهُمْ مِنَ الْمَوْتِ وَيَسْتَحْيِيَهُمْ فِي الْمَجَاعَةِ.

Att han skall fria deras själ ifrå dödenom, och föda dem i hårdom tid.

٢٠ 20 أَنْفُسُنَا تَنَتَظِرُ الرَّبَّ. عَوْنُنَا وَتُرْسُنَا هُوَ.

Vår själ väntar efter Herranom; han är vår hjelp och sköld.

٢١ 21 بِهِ تَفْرَحُ قُلُوبُنَا، لأَنَّنَا عَلَى اسْمِهِ الْقُدُّوسِ تَوَكَّلْنَا.

Ty vårt hjerta gläder sig af honom, och vi hoppes på hans helga Namn.

٢٢ 22 لِتَكُنْ يَا رَبُّ رَحْمَتُكَ عَلَيْنَا بِمُقْتَضَى رَجَائِنَا فِيكَ.

Din godhet, Herre, vare öfver oss, såsom vi på dig förtröste.