المَزامِير 149

١ 1 هَلِّلُويَا! رَنِّمُوا لِلرَّبِّ تَرْنِيمَةً جَدِيدَةً. تَغَنَّوْا بِتَسْبِيحِهِ فِي مَحْفَلِ الأَتْقِيَاءِ.

Halleluja! Sjungen till HERRENS ära en ny sång, hans lov i de frommas församling.

٢ 2 لِيَفْرَحْ شَعْبُ إِسْرَائِيلَ بِصَانِعِهِ، وَلْيَبْتَهِجْ بَنُو صِهْيَوْنَ بِمَلِكِهِمْ.

Israel glädje sig över sin skapare, Sions barn fröjde sig över sin konung.

٣ 3 لِيُسَبِّحُوا اسْمَهُ بِالرَّقْصِ، لِيُرَنِّمُوا لَهُ عَلَى عَزْفِ الدُّفِّ وَالْعُودِ.

Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom.

٤ 4 لأَنَّ الرَّبَّ يُسَرُّ بِشَعْبِهِ، يُجَمِّلُ الْوُدَعَاءَ بِالْخَلاصِ.

Ty HERREN har behag till sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning.

٥ 5 لِيَبْتَهِجِ الأَتْقِيَاءُ بِهَذَا الْمَجْدِ. لِيَهْتِفُوا فَرَحاً فِي أَسِرَّتِهِمْ.

De fromma fröjde sig och give honom ära, de juble på sina läger.

٦ 6 لِيَهْتِفُوا مُسَبِّحِينَ الرَّبَّ مِلْءَ أَفْوَاهِهِمْ وَلْيَتَقَلَّدُوا بِسَيْفٍ ذِي حَدَّيْنِ فِي أَيْدِيهِمْ،

Guds lov skall vara i deras mun och ett tveeggat svärd i deras hand,

٧ 7 لِتَنْفِيذِ الانْتِقَامِ فِي الأُمَمِ، وَمُعَاقَبَةِ الشُّعُوبِ.

för att utkräva hämnd på hedningarna och hemsöka folken med tuktan,

٨ 8 لِيُقَيِّدُوا مُلُوكَهُمْ بِالسَّلاسِلِ وَشُرَفَاءَهُمْ بِأَغْلالٍ مِنْ حَدِيدٍ.

för att binda deras konungar med kedjor och deras ädlingar med järnbojor,

٩ 9 لِيَتِمَّ فِيهِمْ حُكْمُ اللهِ الْمَكْتُوبُ، فَيَكُونَ هَذَا تَكْرِيماً لِجَمِيعِ قِدِّيسِيهِ. هَلِّلُويَا.

för att utföra på dem den dom som är skriven. En härlighet bliver det för alla hans fromma. Halleluja!