< المَزامِير 121 >
تَرْنِيمَةُ الْمَصَاعِدِ أَرْفَعُ عَيْنَيَّ إِلَى الْجِبَالِ. مِنْ أَيْنَ يَأْتِي عَوْنِي؟ | ١ 1 |
En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till bergen, ifrå hvilkom mig hjelp kommer.
يَأْتِي عَوْنِي مِنْ عِنْدِ الرَّبِّ، صَانِعِ السَّمَاوَاتِ وَالأَرْضِ. | ٢ 2 |
Min hjelp kommer ifrå Herranom, den himmel och jord gjort hafver.
لَا يَدَعُ قَدَمَكَ تَزِلُّ. لَا يَنْعَسُ حَافِظُكَ. | ٣ 3 |
Han skall icke låta din fot slinta; och den dig bevarar, han sofver icke.
لَا يَنْعَسُ وَلَا يَنَامُ حَافِظُ إِسْرَائِيلَ. | ٤ 4 |
Si, den som Israel bevarar, han är icke sömnog eller sofver.
الرَّبُّ هُوَ حَافِظُكَ، الرَّبُّ سِتْرٌ لَكَ عَنْ يَمِينِكَ. | ٥ 5 |
Herren bevarar dig; Herren är din skygd öfver dina högra hand;
لَنْ تَضْرِبَكَ الشَّمْسُ بِحَرِّهَا نَهَاراً وَلَا الْقَمَرُ بِنُورِهِ لَيْلاً. | ٦ 6 |
Att solen icke skall skada dig om dagen, eller månen om nattena.
يَقِيكَ الرَّبُّ مِنْ كُلِّ شَرٍّ. يَقِي نَفْسَكَ. | ٧ 7 |
Herren bevare dig för allt ondt; han bevare dina själ.
الرَّبُّ يَحْفَظُ ذِهَابَكَ وَإِيَابَكَ مِنَ الآنَ وَإِلَى الأَبَدِ. | ٨ 8 |
Herren bevara din utgång och ingång, ifrå nu och i evighet.