< المَزامِير 114 >

عِنْدَ خُرُوجِ بَنِي إِسْرَائِيلَ مِنْ مِصْرَ، وَآلِ يَعْقُوبَ مِنْ بَيْنِ شَعْبٍ غَرِيبِ اللِّسَانِ. ١ 1
När Israel drog ut ur Egypten, Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,
صَارَ يَهُوذَا هَيْكَلاً مُقَدَّساً لَهُ، وَإِسْرَائِيلُ مَقَرَّ سُلْطَانِهِ. ٢ 2
då vart Juda hans helgedom, Israel hans herradöme.
رَأَى الْبَحْرُ الأَحْمَرُ ذَلِكَ فَهَرَبَ، وَتَرَاجَعَ نَهْرُ الأُرْدُنِّ إِلَى الْوَرَاءِ. ٣ 3
Havet såg det och flydde, Jordan vände tillbaka.
قَفَزَتِ الْجِبَالُ كَأَنَّهَا كِبَاشٌ، وَالتِّلالُ كَأَنَّهَا حُمْلانٌ. ٤ 4
Bergen hoppade såsom vädurar, höjderna såsom lamm.
مَالَكَ يَا بَحْرُ قَدْ هَرَبْتَ، وَيَا أُرْدُنُّ قَدْ رَجَعْتَ إِلَى الْوَرَاءِ؟ ٥ 5
Varför flyr du undan, du hav? Du Jordan, varför vänder du tillbaka?
مَالَكِ يَا جِبَالُ تَقْفِزِينَ كَالْكِبَاشِ، وَيَا تِلالُ كَالْحُمْلانِ؟ ٦ 6
I berg, varför hoppen I såsom vädurar, I höjder, såsom lamm?
تَزَلْزَلِي يَا أَرْضُ فِي حَضْرَةِ الرَّبِّ إِلَهِ يَعْقُوبَ. ٧ 7
För Herren må du väl bäva, du jord, för Jakobs Guds ansikte,
الَّذِي حَوَّلَ الصَّخْرَةَ إِلَى جَدَاوِلَ، وَالصَّوَّانَ إِلَى يَنَابِيعِ مِيَاهٍ. ٨ 8
för honom som förvandlar klippan till en vattenrik sjö, hårda stenen till en vattenkälla.

< المَزامِير 114 >