الأمثال 2

١ 1 يَا ابْنِي إِنْ قَبِلْتَ كَلامِي، وَادَّخَرْتَ وَصَايَايَ فِي قَلْبِكَ،

Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,

٢ 2 وَأَرْهَفْتَ أُذُنَكَ إِلَى الْحِكْمَةِ، وَأَمَلْتَ قَلْبَكَ نَحْوَ الْفَهْمِ،

Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.

٣ 3 وَإِنْ نَشَدْتَ الْفِطْنَةَ، وَهَتَفْتَ دَاعِياً الْفَهْمَ.

Ty om du far derefter med flit, och beder derom;

٤ 4 إِنِ الْتَمَسْتَهُ كَمَا تُلْتَمَسُ الْفِضَّةُ، وَبَحَثْتَ عَنْهُ كَمَا يُبْحَثُ عَنِ الْكُنُوزِ الدَّفِينَةِ،

Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;

٥ 5 عِنْدَئِذٍ تُدْرِكُ مَخَافَةَ الرَّبِّ وَتَعْثُرُ عَلَى مَعْرِفَةِ اللهِ،

Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.

٦ 6 لأَنَّ الرَّبَّ يَهَبُ الْحِكْمَةَ، وَمِنْ فَمِهِ تَتَدَفَّقُ الْمَعْرِفَةُ وَالْفَهْمُ.

Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.

٧ 7 يَذْخَرُ لِلْمُسْتَقِيمِينَ فِطْنَةً، وَهُوَ تُرْسٌ لِلسَّالِكِينَ بِالْكَمَالِ.

Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;

٨ 8 يَرْعَى سُبُلَ الْعَدْلِ، وَيُحَافِظُ عَلَى طَرِيقِ أَتْقِيَائِهِ.

Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.

٩ 9 حِينَئِذٍ تُدْرِكُ الْعَدْلَ وَالْحَقَّ وَالاسْتِقَامَةَ، وَكُلَّ سَبِيلٍ صَالِحٍ.

Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.

١٠ 10 إِنِ اسْتَقَرَّتِ الْحِكْمَةُ فِي قَلْبِكَ وَاسْتَلَذَّتْ نَفْسُكَ الْمَعْرِفَةَ،

Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,

١١ 11 يَرْعَاكَ التَّعَقُّلُ، وَيَحْرُسُكَ الْفَهْمُ.

Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;

١٢ 12 إِنْقَاذاً لَكَ مِنْ طَرِيقِ الشَّرِّ وَمِنَ النَّاطِقِينَ بِالأَكَاذِيبِ.

Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;

١٣ 13 مِنَ الَّذِينَ يَبْتَعِدُونَ عَنْ سَوَاءِ السَّبِيلِ وَيَسْلُكُونَ فِي طُرُقِ الظُّلْمَةِ،

Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.

١٤ 14 الَّذِينَ يَفْرَحُونَ بِارْتِكَابِ الْمَسَاوِئِ، وَيَبْتَهِجُونَ بِنِفَاقِ الشَّرِّ،

De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;

١٥ 15 مِنْ ذَوِي الْمَسَالِكِ الْمُلْتَوِيَةِ وَالسُّبُلِ الْمُعْوَجَّةِ.

Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;

١٦ 16 وَإِنْقَاذاً لَكَ مِنَ الْمَرْأَةِ الْغَرِيبَةِ الْمُخَاتِلَةِ الَّتِي تَتَمَلَّقُكَ بِكَلامِهَا،

Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;

١٧ 17 الَّتِي نَبَذَتْ شَرِيكَ صِبَاهَا وَتَنَاسَتْ عَهْدَ إِلَهِهَا.

Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;

١٨ 18 لأَنَّ بَيْتَهَا يَغُوصُ عَمِيقاً إِلَى الْمَوْتِ، وَسُبُلَهَا تُفْضِي إِلَى عَالَمِ الأَرْوَاحِ.

Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;

١٩ 19 كُلُّ مَنْ يَدْخُلُ إِلَيْهَا لَا يَرْجِعُ وَلا يَبْلُغُ سُبُلَ الْحَيَاةِ.

Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;

٢٠ 20 لِهَذَا سِرْ فِي طَرِيقِ الأَخْيَارِ، وَاحْفَظْ سَبِيلَ الأَبْرَارِ،

Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.

٢١ 21 لأَنَّ الْمُسْتَقِيمِينَ يَسْكُنُونَ الأَرْضَ، وَالْكَامِلِينَ يَمْكُثُونَ دَائِماً فِيهَا.

Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;

٢٢ 22 أَمَّا الأَشْرَارُ فَيَنْقَرِضُونَ مِنَ الأَرْضِ، وَالْغَادِرُونَ يُسْتَأْصَلُونَ مِنْهَا.

Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.