< أيُّوب 18 >

فَقَالَ بِلْدَدُ الشُّوحِيُّ: ١ 1
Då svarade Bildad af Suah, och sade:
«مَتَى تَكُفُّ عَنْ تَرْدِيدِ هَذِهِ الْكَلِمَاتِ؟ تَعَقَّلْ ثُمَّ نَتَكَلَّمُ. ٢ 2
När viljen I göra en ända på att tala? Akter dock till; sedan vilje vi tala.
لِمَاذَا تَعْتَبِرُنَا كَالْبَهِيمَةِ وَحَمْقَى فِي عَيْنَيْكَ؟ ٣ 3
Hvi varde vi aktade ( för dig ) såsom oskälig djur, och äre så orene för edor ögon?
يَا مَنْ تُمَزِّقُ نَفْسَكَ إِرْباً غَيْظاً، هَلْ تُهْجَرُ الأَرْضُ مِنْ أَجْلِكَ أَمْ تَتَزَحْزَحُ الصَّخْرَةُ مِنْ مَوْضِعِهَا؟ ٤ 4
Vill du brista för hätskhets skull? Menar du, att för dina skull skall jorden öfvergifven varda, och hälleberget utaf sitt rum försatt varda?
أَجَلْ! إِنَّ نُورَ الأَشْرَارِ يَنْطَفِئُ وَلَهِيبَ نَارِهِمْ لَا يُضِيءُ. ٥ 5
Och skall dens ogudaktigas ljus utslockna, och gnistan af hans eld skall intet lysa.
يَتَحَوَّلُ النُّورُ إِلَى ظُلْمَةٍ فِي خَيْمَتِهِ، وَيَنْطَفِئُ سِرَاجُهُ عَلَيْهِ. ٦ 6
Ljuset i hans hyddo skall varda till mörker, och hans lykta öfver honom skall utsläckt varda.
تَقْصُرُ خَطْوَاتُهُ الْقَوِيَّةُ وَتَصْرَعُهُ تَدْبِيرَاتُهُ، ٧ 7
Hans håfvors tillgångar skola varda trånga, och hans anslag skall fela honom;
لأَنَّ قَدَمَيْهِ تُوْقِعَانِهِ فِي الشَّرَكِ وَتَطْرَحَانِهِ فِي حُفْرَةٍ، ٨ 8
Ty han är med sina fötter förd i snarona, och vandrar i nätet.
يَقْبِضُ الْفَخُّ عَلَى عَقِبَيْهِ وَالشَّرَكُ يَشُدُّ عَلَيْهِ، ٩ 9
En snara skall hålla hans häl, och de törstige skola få fatt på honom.
حِبَالَتُهُ مَطْمُورَةٌ فِي الطَّرِيقِ، وَالْمِصْيَدَةُ كَامِنَةٌ فِي سَبِيلِهِ، ١٠ 10
Hans snara är lagd på jordene, och hans gildre på hans stig.
تُرْعِبُهُ أَهْوَالٌ مِنْ حَوْلِهِ وَتُزَاحِمُهُ عِنْدَ رِجْلَيْهِ، ١١ 11
På alla sidor skola hastig förfärelse förskräcka honom, så att han icke skall veta hvartut han skall.
قُوَّتُهُ يَلْتَهِمُهَا الْجُوعُ النَّهِمُ، وَالْكَوَارِثُ مُتَأَهِّبَةٌ تَتَرَصَّدُ كَبْوَتَهُ. ١٢ 12
Hunger skall blifva hans håfvor, och uselhet skall blifva honom tillredd, och hänga vid honom.
يَفْتَرِسُ الدَّاءُ جِلْدَهُ وَيَلْتَهِمُ الْمَرَضُ الأَكَّالُ أَعْضَاءَهُ. ١٣ 13
Hans huds starkhet skall förtärd varda, och hans starkhet skall dödsens Förste förtära.
يُؤْخَذُ مِنْ خَيْمَتِهِ رُكْنِ اعْتِمَادِهِ، وَيُسَاقُ أَمَامَ مَلِكِ الأَهْوَالِ. ١٤ 14
Hans tröst skall utrotas utu hans hyddo, och de skola drifva honom till förskräckelsens Konung.
يُقِيمُ فِي خَيْمَتِهِ غَرِيبٌ وَيُذَرُّ كِبْرِيتٌ عَلَى مَرْبِضِهِ. ١٥ 15
Uti hans hyddo skall intet blifva; öfver hans palats skall svafvel strödt varda.
تَجِفُّ أُصُولُهُ تَحْتَهُ، وَتَتَبَعْثَرُ فُرُوعُهُ مِنْ فَوْقِهِ. ١٦ 16
Nedantill skola hans rötter förtorkas, och ofvanuppå afskäras hans säd.
يَبِيدُ ذِكْرُهُ مِنَ الأَرْضِ، وَلا يَبْقَى لَهُ اسْمٌ فِيهَا. ١٧ 17
Hans åminnelse skall förgås i landena, och skall intet namn hafva på gatone.
يُطْرَدُ مِنَ النُّورِ إِلَى الظُّلْمَةِ، وَيُنْفَى مِنَ الْمَسْكُونَةِ. ١٨ 18
Han skall fördrifven varda ifrå ljusena i mörkret, och af jordene bortkastad varda.
لَا يَكُونُ لَهُ نَسْلٌ، وَلا عَقِبٌ بَيْنَ شَعْبِهِ، وَلا حَيٌّ فِي أَمَاكِنِ سُكْنَاهُ. ١٩ 19
Han skall ingen barn hafva, och ingen barnabarn i sin folk; honom skall ingen qvar blifva i hans slägt.
يَرْتَعِبُ مِنْ مَصِيرِهِ أَهْلُ الْغَرْبِ، وَيَسْتَوْلِي الْفَزَعُ عَلَى أَبْنَاءِ الشَّرْقِ. ٢٠ 20
De som efter honom komma, skola gifva sig öfver hans dag; och dem, som för honom äro, skall fruktan uppå komma.
حَقّاً تِلْكَ هِيَ مَسَاكِنُ الأَشْرَارِ، وَهَذَا هُوَ مَقَامُ مَنْ لَا يَعْرِفُ اللهَ!» ٢١ 21
Detta är dens orättfärdigas boning; och detta är rummet till honom, som intet vet af Gudi.

< أيُّوب 18 >