اَلْمَزَامِيرُ 115

١ 1 لَيْسَ لَنَا يَارَبُّ لَيْسَ لَنَا، لَكِنْ لِٱسْمِكَ أَعْطِ مَجْدًا، مِنْ أَجْلِ رَحْمَتِكَ مِنْ أَجْلِ أَمَانَتِكَ.

Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.

٢ 2 لِمَاذَا يَقُولُ ٱلْأُمَمُ: «أَيْنَ هُوَ إِلَهُهُمْ؟».

Varför skulle hedningarna få säga: "Var är nu deras Gud?"

٣ 3 إِنَّ إِلَهَنَا فِي ٱلسَّمَاءِ. كُلَّمَا شَاءَ صَنَعَ.

Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.

٤ 4 أَصْنَامُهُمْ فِضَّةٌ وَذَهَبٌ، عَمَلُ أَيْدِي ٱلنَّاسِ.

Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.

٥ 5 لَهَا أَفْوَاهٌ وَلَا تَتَكَلَّمُ. لَهَا أَعْيُنٌ وَلَا تُبْصِرُ.

De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,

٦ 6 لَهَا آذَانٌ وَلَا تَسْمَعُ. لَهَا مَنَاخِرُ وَلَا تَشُمُّ.

de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.

٧ 7 لَهَا أَيْدٍ وَلَا تَلْمِسُ. لَهَا أَرْجُلٌ وَلَا تَمْشِي، وَلَا تَنْطِقُ بِحَنَاجِرِهَا.

Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.

٨ 8 مِثْلَهَا يَكُونُ صَانِعُوهَا، بَلْ كُلُّ مَنْ يَتَّكِلُ عَلَيْهَا.

De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.

٩ 9 يَا إِسْرَائِيلُ، ٱتَّكِلْ عَلَى ٱلرَّبِّ. هُوَ مُعِينُهُمْ وَمِجَنُّهُمْ.

I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

١٠ 10 يَا بَيْتَ هَارُونَ، ٱتَّكِلُوا عَلَى ٱلرَّبِّ. هُوَ مُعِينُهُمْ وَمِجَنُّهُمْ.

I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

١١ 11 يَا مُتَّقِي ٱلرَّبِّ، ٱتَّكِلُوا عَلَى ٱلرَّبِّ. هُوَ مُعِينُهُمْ وَمِجَنُّهُمْ.

I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

١٢ 12 ٱلرَّبُّ قَدْ ذَكَرَنَا فَيُبَارِكُ. يُبَارِكُ بَيْتَ إِسْرَائِيلَ. يُبَارِكُ بَيْتَ هَارُونَ.

HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,

١٣ 13 يُبَارِكُ مُتَّقِي ٱلرَّبِّ، ٱلصِّغَارَ مَعَ ٱلْكِبَارِ.

han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.

١٤ 14 لِيَزِدِ ٱلرَّبُّ عَلَيْكُمْ، عَلَيْكُمْ وَعَلَى أَبْنَائِكُمْ.

Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.

١٥ 15 أَنْتُمْ مُبَارَكُونَ لِلرَّبِّ ٱلصَّانِعِ ٱلسَّمَاوَاتِ وَٱلْأَرْضِ.

Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.

١٦ 16 ٱلسَّمَاوَاتُ سَمَاوَاتٌ لِلرَّبِّ، أَمَّا ٱلْأَرْضُ فَأَعْطَاهَا لِبَنِي آدَمَ.

Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.

١٧ 17 لَيْسَ ٱلْأَمْوَاتُ يُسَبِّحُونَ ٱلرَّبَّ، وَلَا مَنْ يَنْحَدِرُ إِلَى أَرْضِ ٱلسُّكُوتِ.

De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.

١٨ 18 أَمَّا نَحْنُ فَنُبَارِكُ ٱلرَّبَّ مِنَ ٱلْآنَ وَإِلَى ٱلدَّهْرِ. هَلِّلُويَا.

Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!