Matiyu 8
1 Na Yisa nto; o kitene likup, ligozi gbardang dofine.
Sedan han hade kommit ned från berget, följde honom mycket folk.
2 Umon, ame ukuturu da kitime, atumuno mbun me, aworo, “Cikilari andi uyinna, uwasa utayi nso lau.”
Då trädde en spetälsk man fram och föll ned för honom och sade: "Herre, vill du, så kan du göra mig ren."
3 Yisa nakpa ucara me a dudoghe aworo, “Meng yinna. Ta lau.” Na nin nmolu kubi ba atinna a weseghe ata lau nin tikuturu me.
Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill; bliv ren." Och strax blev han ren från sin spetälska.
4 Yisa woroghe, “Yene yenje uwa bellin umon imomon, can libaufe, udurso litife kitin pirist nin nni nimon ule na udukan Musa na bellin, bara uni ngodiya kitime.
Och Jesus sade till honom: "Se till, att du icke säger detta för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär den offergåva som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
5 Na Yisa npira nanyan Kaparnahum, nkon kusoja kudia nroma, da kitime ada tiringhe,
När han därefter kom in i Kapernaum, trädde en hövitsman fram till honom och bad honom
6 aworoghe, “Cikilari, kucin nighe non nanya kilari nin nkonun nriu nagbergenu, adi nanyan nlanzu npazaza kang.”
och sade: "Herre, min tjänare ligger därhemma lam och lider svårt."
7 Yisa bellinghe, “Meng ba dak nda shin ninghe.”
Han sade till honom: "Skall då jag komma och bota honom?"
8 Ame udia nasoja kawaghe aworo, “Cikilari, na meng mabtin fe da piru nanya kilari nig ba, bara nani belle ligbulang cas kucineghe ba shinu.
Hövitsmannen svarade och sade: "Herre, jag är icke värdig att du går in under mitt tak. Men säg allenast ett ord, så bliver min tjänare frisk.
9 Bara meng wang unitari ulle na nsosin kuteet likara, nmini dinin na soja alle na idi kadas nigh, assa nworo nlenge, 'Can,' ame nsa anya, nin kiti nmong tutun nworoghe, 'Da,' ame asa ada, nin kucin nigh, 'Su nenenghe,' asa asu inin.”
Jag är ju själv en man som står under andras befäl: jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han; och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så."
10 Na Yisa nlanza nani, asu umamaki anin belle alenge na idi ligowe nanghe, “Kidegen ndin bellu munu, nin nanyan Iseraila, na nse umon na adinin nimus nle uyinnu sa uyene gbardang nani ba.
När Jesus hörde detta, förundrade han sig och sade till dem som följde honom: "Sannerligen säger jag eder: I Israel har jag icke hos någon funnit så stor tro.
11 Ndin bellu minu, anit gbardang ba dak unuzu gabar nin yamma, iba da so ili kutebul nin Ibrahim, isheku a yakubu nanya kilari tigo kitene kani.
Och jag säger eder: Många skola komma från öster och väster och få vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket,
12 Bara inug, nono tigowe iba turnu nani nanya nsirti midiya, kiti kanga na kuculu ba yitu ku nin nyaku nayini.”
men rikets barn skola bliva utkastade i mörkret därutanför; där skall vara gråt och tandagnisslan."
13 Yisa belle udia nasoja, “Can! Nafo na uyinna uba di so nani, iba sufi.” Kucin me tunna ku shine ndedei kube.
Och Jesus sade till hövitsmannen: "Gå; såsom du tror, så må det ske dig." Och i samma stund blev tjänaren frisk.
14 Kubi na Yisa wa piru kilarin Bitrus, ayene kumara Bitrus kuwane, annon nin nkonu.
När Jesus sedan kom in i Petrus' hus, fick han se hans svärmoder ligga sjuk i feber.
15 Yisa dudo ucarame, atinna ashino. Na afita asughe uhidima.
Då rörde han vid hennes hand, och febern lämnade henne; och hon stod upp och betjänade honom.
16 Na kuleleng nda, anite da nin nale na agbergenu na rizu nani kitin Yisa anutuzuno agbergenue nin ligbulang nliru, ashino nin na nan tikonu vat.
Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han,
17 Nanere iwa kullu ule imon na iwan mo bellu kiti nnan liru nin nnu Kutelle Ishaya, nworu, “Ame litime na yaun tikonu bite nin ticuta.”
för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade: "Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han."
18 Nene na Yesu nyene ligozi nkilinghe, ana uduka isun koni kusari kurawan Galili.
Då nu Jesus såg mycket folk omkring sig, bjöd han att man skulle fara över till andra stranden.
19 Nani umong unan ninyerte da kitime aworo, “Unan durrsuzu meng ba dofinfi vat kika na uba du.”
Och en skriftlärd kom fram och sade till honom: "Mästare, jag vill följa dig varthelst du går."
20 Yesu woroghe, “Ninyanyawa dinin ti mine, anyin yita nin tido mine, amma na gono nnit dinin kiti ka na aba nonku litime ku ba.”
Då svarade Jesus honom: "Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud."
21 Umong nanya nono katuwa me bellinghe, “Cikilari, yinna menku ntu ndo ndi kasu ucif nighe.”
Och en annan av hans lärjungar sade till honom: "Herre, tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader."
22 Bara nani Yisa woroghe, “Dofini anan nkul kasu atimine anar nkul.”
Då svarade Jesus honom: "Följ du mig, och låt de döda begrava sina döda."
23 Na Yesu npira uzirgi, nono katuwa me dofinghhe udu nanye.
Och han steg i båten, och hans lärjungar följde honom.
24 Itunna, kikane kuwut nin funu nuzu kitene kurawan fibarakh nmyin tursu uzirge, ame Yisa yita nmoro.
Och se, då uppstod en häftig storm på sjön, så att vågorna slogo över båten; men han låg och sov.
25 Inun nono katuwa da kitime ida fiyaghe, iworo, “Su utucu bite Cikilari; arike ba kuzu!”
Då gingo de fram och väckte honom och sade: "Herre, hjälp oss; vi förgås."
26 Yesu woro nani, “Inyari nta idin lanzu fiu, idinin nyinu sa uyenu cingligha?” Afita akpada ufune nin kurawe. Kite tinna ki so tik. Inug anite su umamaki iworo, “Imusi nyapin unitari, ulle ufunu nin kurawa din dortu uliru me?”
Han sade till dem: "I klentrogne, varför rädens I?" Därefter stod han upp och näpste vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt.
27 Anite su umamaki, inin woro, “Uyapin unitari ulele har tifinu nin kuli din latizighe?”
Och människorna förundrade sig och sade: "Vad är denne för en, eftersom både vindarna och sjön äro honom lydiga?"
28 Na Yesu nda nkon kusari nmyin Garasinawa, anit anwaba alle na agbergenu din cinnu ninghinu zuroghe, asa i wa nuzu nanya nisek idin nin magunta, na umon unan cin wansa akata libau lole ba.
När han så hade kommit över till gadarenernas land på andra stranden, kommo två besatta emot honom, ut från gravarna där. Och de voro mycket våldsamma, så att ingen kunde färdas den vägen fram.
29 Itunna isu kuculu iworo, “Iyaghari tidumun na tiba su ninfi, gono Kutelle? fe nda kikanere unan tanari tinoo kamin kube na ina jeowa?”
Dessa ropade då och sade: "Vad har du med oss att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss, förrän tid är?"
30 Nene Ligo naladii wandi kikane kileo, na iwa di pit kitimine ba.
Nu gick där långt ifrån dem en stor svinhjord i bet.
31 Inug agbergenue foghe acara iworo, “Assa unutuno nari, ta nari tipiru ligo naledu ane.”
Och de onda andarna bådo honom och sade: "Om du vill driva ut oss så låt oss fara in i svinhjorden."
32 Yesu belle nani “Can!” Inug agbergenue nuzu idi piru nanya naladue, itunna vat ligowe putu likup udu nanya kurawa inane nanya nmyen.
Då sade han till dem: "Faren åstad." Och de gåvo sig åstad och foro in i svinen. Och se, då störtade sig hela hjorden utför branten ned i sjön och omkom i vattnet.
33 Inug anite alle na idin ndortu nalade ico udu nanya kipin, idi bellin vat nimone, umunu imon na ise alle na agbergenue din cinu ninghinu.
Men herdarna flydde; och när de hade kommit in i staden, omtalade de alltsammans, och särskilt vad som hade skett med de besatta.
34 Itunna vat kagbire nuzu udii zuru nan Yisa. Na iyene ghe, ifoghe acara asun kagbir mine.
Då gick hela staden ut för att möta Jesus; och när de fingo se honom, bådo de att han skulle begiva sig bort ifrån deras område.
