< Zǝbur 113 >
1 Ⱨǝmdusana! Mǝdⱨiyilǝnglar, i Pǝrwǝrdigarning ⱪulliri, Pǝrwǝrdigarning namini mǝdⱨiyilǝnglar!
Halleluja! Loven, I HERRENS tjänare, loven HERRENS namn.
2 Ⱨazirdin baxlap, ǝbǝdil’ǝbǝdgiqǝ, Pǝrwǝrdigarning namiƣa tǝxǝkkür-mǝdⱨiyǝ ⱪayturulsun!
Välsignat vare HERRENS namn från nu och till evig tid.
3 Kün qiⱪardin kün patarƣa, Pǝrwǝrdigarning nami mǝdⱨiyilinixkǝ layiⱪtur!
Från solens uppgång ända till dess nedgång vare HERRENS namn högtlovat.
4 Pǝrwǝrdigar ǝllǝrdin yuⱪiri kɵtürüldi; Xan-xǝripi ǝrxlǝrdin yuⱪiridur.
HERREN är hög över alla folk, hans ära når över himmelen.
5 Kimmu Pǝrwǝrdigar Hudayimizƣa tǝng bolalisun — Ɵz makani yuⱪirida bolsimu,
Ja, vem är såsom HERREN, vår Gud, han som sitter så högt,
6 Asmanlarƣa ⱨǝm yǝrgǝ ⱪarax üqün, Ɵzini tɵwǝn ⱪilƣuqiƣa?
han som ser ned så djupt -- ja, vem i himmelen och på jorden?
7 Namrat kixini U topa-qangdin kɵtüridu; Ⱪiƣliⱪtin yoⱪsulni yuⱪirilitidu;
Han som upprättar den ringe ur stoftet, han som lyfter den fattige ur dyn,
8 Uni esilzadilǝr ⱪatariƣa, Yǝni Ɵz hǝlⱪining esilzadiliri arisiƣa olturƣuzidu;
för att sätta honom bredvid furstar, bredvid sitt folks furstar;
9 U tuƣmas ayalni ɵygǝ orunlaxturup, Uni oƣullarning huxal anisi ⱪilidu. Ⱨǝmdusana!
han som låter den ofruktsamma hustrun sitta med glädje såsom moder, omgiven av barn! Halleluja!