< Pǝnd-nǝsiⱨǝtlǝr 9 >
1 Danaliⱪ ɵzigǝ bir ɵy selip, Uning yǝttǝ tüwrükini ornatti.
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 U mallirini soyup, Esil xarablirini arilaxturup tǝyyarlap, Ziyapǝt dastihinini yaydi;
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Dedǝklirini [meⱨman qaⱪirixⱪa] ǝwǝtti, Ɵzi xǝⱨǝrning ǝng egiz jaylirida turup:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 «I saddilar, bu yǝrgǝ kelinglar, — dǝp qaⱪiriwatidu; Nadanlarƣa:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Ⱪeni, nanlirimdin eƣiz tegip, Mǝn arilaxturup tǝyyarliƣan xarablardin iqinglar;
"Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Nadanlar ⱪataridin qiⱪip, ⱨayatⱪa erixinglar, Yoruⱪluⱪ yolida menginglar», — dǝwatidu.
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Ⱨakawurlarƣa tǝnbiⱨ bǝrgüqi aⱨanǝtkǝ uqraydu, Ⱪǝbiⱨlǝrni ǝyibligüqi ɵzigǝ daƣ kǝltüridu.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Ⱨakawurlarni ǝyiblimǝ, qünki u sanga ɵq bolup ⱪalidu; Ⱨalbuki, dana kixini ǝyiblisǝng, u seni sɵyidu.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Dana adǝmgǝ dǝwǝt ⱪilsang, ǝⱪli tehimu toluⱪ bolidu; Ⱨǝⱪⱪaniy adǝmgǝ durus yol kɵrsǝtsǝng, Bilimi tehimu axidu.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 Pǝrwǝrdigardin ǝyminix danaliⱪning baxlinixidur, Muⱪǝddǝs bolƣuqini tonux yoruⱪluⱪtur.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Mǝn [danaliⱪ] sǝndǝ bolsam, künliringni uzartimǝn, Ɵmrüngning yilliri kɵpiyǝr.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Sǝndǝ danaliⱪ bolsa, paydini kɵridiƣan ɵzüngsǝn, Danaliⱪni mazaⱪ ⱪilsang ziyan tartidiƣanmu ɵzüngsǝn.
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
13 Nadan hotun aƣzi bisǝrǝmjan, ǝⱪilsizdur, Ⱨeqnemǝ bilmǝstur.
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 U ixik aldida olturup, Xǝⱨǝrning ǝng egiz jaylirida orun elip,
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 Udul ɵtüp ketiwatⱪanlarƣa:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 «Kimki sadda bolsa, bu yǝrgǝ kǝlsun!» — dǝwatidu, Wǝ ǝⱪilsizlǝrni:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 «Oƣriliⱪqǝ iqkǝn su tatliⱪ bolidu, Oƣrilap yegǝn nan tǝmlik bolidu!» — dǝp qarⱪiwatidu.
"Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
18 Lekin qaⱪirilƣuqi ɵlüklǝrning uning ɵyidǝ yatⱪanliⱪidin bihǝwǝrdur, Uning [burunⱪi] meⱨmanlirining alliⱪaqan tǝⱨtisaraning tǝglirigǝ qüxüp kǝtkǝnlikini u sǝzmǝs. (Sheol )
han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ---- (Sheol )