Amos 4
1 I Baxandiki inǝklǝr, Samariyǝ teƣida turup, namratlarni harlawatⱪan, miskinlǝrni eziwatⱪanlar, Hojiliriƣa: «[Xarabni] elip kelinglar, biz iqimiz» dǝydiƣanlar, Bu sɵzni anglanglar: —
Hören detta ord, I Basans-kor på Samarias berg, I som förtrycken de arma och öven våld mot de fattiga, I som sägen till edra män: "Skaffen hit, så att vi få dricka."
2 Rǝb Pǝrwǝrdigar Ɵz pak-muⱪǝddǝsliki bilǝn ⱪǝsǝm iqkǝnki, Mana, bexinglarƣa xundaⱪ künlǝr qüxiduki, U silǝrni ilmǝklǝr bilǝn, Nǝslinglarni qanggaklar bilǝn elip ketidu.
Herren, HERREN har svurit vid sin helighet: Se, dagar skola komma över eder, då man skall hämta upp eder med metkrokar och eder sista kvarleva med fiskkrokar.
3 Ⱨǝm silǝr [ayallar] ⱨǝrbiringlar sepilning xoraliridin ⱪisilip ɵtüp, Udul mengip tikiwetisilǝr; Wǝ silǝr Ⱨarmon tǝrǝpkǝ qɵrüwetilisilǝr, — dǝydu Pǝrwǝrdigar.
Då skolen I söka eder ut, var och en genom närmaste rämna i muren, och eder Harmonsbild skolen I då kasta bort, säger HERREN.
4 Əmdi Bǝyt-Əlgǝ kelinglar, asiyliⱪ ⱪilinglar! Gilgaldimu asiyliⱪni kɵpǝytinglar! Ətigǝndǝ ⱪurbanliⱪliringlarni, Ⱨǝr üqinqi küni silǝrning «ondin bir» ülüx ɵxriliringlarni elip kelinglar,
Kommen till Betel och bedriven eder synd till Gilgal och bedriven än värre synd; frambären där på morgonen edra slaktoffer, på tredje dagen eder tionde.
5 «Tǝxǝkkür ⱪurbanliⱪi»ni hemirturuq bilǝn billǝ kɵydürünglar — Silǝr «halis ⱪurbanliⱪlar»inglarni jakarlap mahtinip yürünglar; Qünki bundaⱪ ⱪilixⱪa amraⱪsilǝr, i Israillar! — dǝydu Rǝb Pǝrwǝrdigar.
Förbrännen syrat bröd till lovoffer, lysen ut och kungören frivilliga offer. Ty sådant älsken I ju, I Israels barn, säger Herren, HERREN.
6 «Mǝn ⱨǝmmǝ xǝⱨǝrliringlarda «qixning pakizliⱪi»ni qüxürdüm, Ⱨǝmmǝ yeringlarda silǝrni ax-nanƣa bolƣan ⱨajǝtmǝn ⱪildim; Biraⱪ silǝr yǝnila yenimƣa ⱪaytmidinglar, — dǝydu Pǝrwǝrdigar;
Jag lät eder gå med tomma munnar i alla edra städer, jag lät eder sakna bröd på alla edra orter. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
7 Ⱨosulƣa üq ayla ⱪalƣan bolsimu, silǝrdin yamƣurni tartiwelip bǝrmidim; Bir xǝⱨǝr üstigǝ yamƣur yaƣdurdum, Yǝnǝ bir xǝⱨǝrgǝ yaƣdurmidim; Bir parqǝ yǝr üstigǝ yamƣur yaƣdi; Yǝnǝ bir parqǝ yǝr yamƣursiz ⱪaƣjirap ⱪaldi;
Jag förhöll regnet för eder, när ännu tre månader återstodo till skördetiden; jag lät det regna över en stad, men icke över en annan; en åker fick regn, men en annan förtorkades, i det att regn icke kom därpå.
8 Xuning bilǝn ikki, üq xǝⱨǝrning [puⱪraliri] su tilǝp baxⱪa bir xǝⱨǝrgǝ ǝlǝngxip bardi, Lekin ⱪanmidi; Biraⱪ silǝr yenimƣa yǝnila ⱪaytmidinglar, — dǝydu Pǝrwǝrdigar;
Ja, två, tre städer måste stappla bort till en och samma stad för att få vatten att dricka, utan att de ändå kunde släcka sin törst. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
9 Mǝn silǝrni judun ⱨǝm ⱨal apiti bilǝn urdum; «Ƣajiliƣuqi ⱪurt»lar nurƣunliƣan beƣinglar, üzümzarliringlar, ǝnjür dǝrǝhliringlar ⱨǝm zǝytün dǝrǝhliringlarni yǝp kǝtti; Biraⱪ silǝr yenimƣa yǝnila ⱪaytmidinglar, — dǝydu Pǝrwǝrdigar;
Jag slog eder säd med sot och rost; edra många trädgårdar och vingårdar, edra fikonträd och olivträd åto gräsgnagarna upp. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
10 Mǝn aranglarƣa Misirƣa qüxürülgǝn apǝtlǝrdǝk apǝtni ǝwǝttim; Yigitliringlarni ⱪiliq bilǝn ɵltürgüzdum, Atliringlarni olja boluxⱪa ⱪoyuwǝttim; Mǝn ⱪarargaⱨinglardin [jǝsǝtlǝrning] sesiⱪqiliⱪini purutuwǝttim, Uni dimiƣinglarƣimu kirgüzdum, Biraⱪ silǝr yenimƣa yǝnila ⱪaytmidinglar, — dǝydu Pǝrwǝrdigar;
Jag sände ibland eder pest, likasom i Egypten; jag dräpte edra unga män med svärd och lät edra hästar bliva tagna såsom byte; och stanken av edra fallna skaror lät jag stiga upp och komma eder i näsan. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
11 Mǝn aranglardin bǝzilǝrni Huda Sodom wǝ Gomorra xǝⱨǝrlirini ɵrüwǝtkinidǝk ɵrüwǝttim, Xuning bilǝn silǝr ottin tartiwelinƣan bir ququla otundǝk bolup ⱪaldinglar; Biraⱪ yenimƣa yǝnila ⱪaytmidinglar, — dǝydu Pǝrwǝrdigar;
Jag lät omstörtning drabba eder, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra; och I voren såsom en brand, ryckt ur elden. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
12 Xunga Mǝn sanga xundaⱪ ⱪilixim kerǝk dǝwatimǝn, i Israil; Mǝn buni sanga ⱪilidiƣanliⱪim tüpǝylidin, Hudaying bilǝn kɵrüxüxkǝ tǝyyarlan, i Israil!
Därför skall jag göra så med dig, Israel; och eftersom jag nu skall göra så med dig, därför bered dig, Israel, att möta din Gud.
13 Qünki mana, taƣlarni Xǝkillǝndürgüqi, Xamalni Yaratⱪuqi, Insanƣa ɵzlirining oy-pikrining nemǝ ikǝnlikini Ayan Ⱪilƣuqi, Tang sǝⱨǝrni ⱪarangƣuluⱪⱪa Aylandurƣuqi, Yǝr yüzidiki yuⱪiri jaylarning üstidǝ dǝssǝp yürgüqi dǝl Xudur, Pǝrwǝrdigar, samawi ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Huda Uning namidur!
Ty se, han som har danat bergen och skapat vinden, han som kan yppa för människan hennes hemligaste tankar, han som kan göra morgonrodnaden till mörker, och som går fram över jordens höjder -- HERREN, härskarornas Gud, är hans namn.
