< Tarih-tǝzkirǝ 2 26 >

1 Yǝⱨudaning barliⱪ hǝlⱪi uning on altǝ yaxⱪa kirkǝn oƣli Uzziyani tiklǝp, uni atisi Amaziyaning ornida padixaⱨ ⱪildi
Och allt folket i Juda tog Ussia, som då var sexton år gammal, och gjorde honom till konung i hans fader Amasjas ställe.
2 (padixaⱨ atisi ata-bowilirining arisida uhliƣandin keyin, Elat xǝⱨirini ⱪaytidin yasap, Yǝⱨudaƣa yǝnǝ tǝwǝ ⱪilƣuqi dǝl Uzziya idi).
Det var han som befäste Elot, och han lade det åter under Juda, sedan konungen hade gått till vila hos sina fäder.
3 Uzziya tǝhtkǝ qiⱪⱪan qeƣida on altǝ yax idi; u Yerusalemda jǝmiy ǝllik ikki yil padixaⱨliⱪ ⱪildi. Uning anisining ismi Yǝkoliya bolup, Yerusalemliⱪ idi.
Ussia var sexton år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiotvå år i Jerusalem. Hans moder hette Jekilja, från Jerusalem.
4 U atisi Amaziyaning barliⱪ ⱪilƣanliridǝk Pǝrwǝrdigarning nǝziridǝ durus bolƣanni ⱪildi.
Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fader Amasja hade gjort.
5 Huda bǝrgǝn alamǝt kɵrünüxlǝr bilǝn yorutulƣan Zǝkǝriya Uzziyaƣa tǝlim bǝrgǝqkǝ, u ⱨayat waⱪtida Uzziya Hudani izdidi; wǝ u Pǝrwǝrdigarni izdigǝn künlǝrdǝ Huda uning ixlirini rawan ⱪildi.
Och han sökte Gud, så länge Sakarja levde, han som aktade på Guds syner. Och så länge han sökte HERREN, lät Gud det gå honom väl.
6 U qiⱪip Filistiylǝrgǝ ⱨujum ⱪildi wǝ Gatning sepilini, Jabnǝⱨning sepilini wǝ Axdodning sepilini qaⱪturuwǝtti. Yǝnǝ Axdod ǝtrapida, xundaⱪla Filistiylǝr arisida birnǝqqǝ xǝⱨǝr bǝrpa ⱪildi.
Han drog ut och stridde mot filistéerna och bröt ned Gats, Jabnes och Asdods murar; och han byggde städer på Asdods område och annorstädes i filistéernas land.
7 Huda uning Filistiylǝr wǝ Gur-baalda turuwatⱪan Ərǝblǝr bilǝn Maonlarƣa ⱪarxi uruxiƣa yardǝm bǝrdi.
Och Gud hjälpte honom mot filistéerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot maoniterna.
8 Ammoniylar Uzziyaƣa olpan tɵlidi; Uzziya tolimu ⱪudrǝtlik bolup, nam-xɵⱨriti taki Misirning qegrisiƣiqǝ tarⱪaldi.
Och ammoniterna måste giva skänker åt Ussia, och ryktet om honom sträckte sig ända till Egypten, ty han blev övermåttan mäktig.
9 Uzziya Yerusalemdiki «Burjǝk dǝrwazisi»da, «Jilƣa dǝrwazisi»da wǝ sepilning ⱪayrilidiƣan yeridǝ munarlar saldi wǝ ularni ajayip mustǝⱨkǝm ⱪildi.
Och Ussia byggde torn i Jerusalem över Hörnporten och över Dalporten och över Vinkeln och befäste dem.
10 U yǝnǝ qɵllǝrdǝ birmunqǝ kɵzǝt munarlirini salƣuzdi wǝ kɵp ⱪuduⱪlarni kolatti; qünki uning Xǝfǝlaⱨ tüzlǝnglikidǝ wǝ egizliktǝ nurƣun qarwisi bar idi; u yǝnǝ teriⱪqiliⱪⱪa amraⱪ bolƣaqⱪa, taƣlarda wǝ etiz-baƣlarda [nurƣun] baƣwǝnlǝrni wǝ üzümqilǝrni yallap ixlǝtti.
Han byggde ock torn i öknen och högg ut många brunnar, ty han hade mycken boskap, både i låglandet och på slätten. Jordbruks- och vingårdsarbetare hade han i bergsbygden och på de bördiga fälten, ty han var en vän av åkerbruk.
11 Uzziyaning yǝnǝ uruxⱪa maⱨir ⱪoxuni bar idi. Ⱪoxun katip Jǝiyǝl wǝ ǝmǝldar Maaseyaⱨ eniⱪliƣan sanƣa asasǝn ⱪisim-ⱪisimlar boyiqǝ bɵlünüp, padixaⱨning sǝrdarliridin biri bolƣan Ⱨananiyaning yetǝkqiliki astida sǝp bolup jǝnggǝ qiⱪatti.
Och Ussia hade en krigshär som drog ut till strid i avdelade skaror, med en mansstyrka som hade blivit fastställd vid mönstring genom sekreteraren Jeguel och tillsyningsmannen Maaseja, under överinseende av Hananja, en av konungens hövitsmän.
12 Bu batur jǝngqilǝr iqidiki ⱨǝrⱪaysi jǝmǝt baxliri jǝmiy ikki ming altǝ yüz kixi idi.
Hela antalet av de tappra stridsmän som voro huvudmän för familjerna var två tusen sex hundra.
13 Ularning yetǝkqiliki astidiki ⱪoxun jǝmiy üq yüz yǝtmix yǝttǝ ming bǝx yüz bolup, ⱨǝmmisi ixta ⱪabil, jǝngdǝ maⱨir idi, ular padixaⱨⱪa yardǝmlixip düxmǝngǝ ⱨujum ⱪilalaytti.
Under deras befäl stod en krigshär av tre hundra sju tusen fem hundra män, som stridde med kraft och mod och voro konungens hjälp mot fienden.
14 Uzziya pütkül ⱪoxunidiki lǝxkǝrlirini ⱪalⱪan, nǝyzǝ, dobulƣa, sawut, oⱪya wǝ salƣilar bilǝnmu ⱪorallandurƣanidi.
Och Ussia försåg hela denna här med sköldar, spjut, hjälmar, pansar och bågar, så ock med slungstenar.
15 U yǝnǝ Yerusalemda ustilar ijad ⱪilƣan oⱪ bexi wǝ yoƣan taxlarni atⱪuqi üskünilǝrni yasitip, ularni sepil munarliriƣa wǝ burjǝklirigǝ orunlaxturƣanidi. Uning nam-xɵⱨriti yiraⱪ-yiraⱪlarƣa kǝtkǝnidi, qünki u alamǝt yardǝmlǝrgǝ erixkǝqkǝ, karamǝt ⱪudrǝt tapⱪanidi.
Och han lät i Jerusalem göra krigsredskap, konstmässigt uttänkta, till att sätta upp på tornen och på murarnas hörn, för att med dem avskjuta pilar och stora stenar. Och ryktet om honom gick ut vida omkring, ty underbart hjälptes han fram till makt.
16 Lekin u küqǝygǝndin keyin, mǝƣrurlinip kǝtti wǝ bu ix uni ⱨalakǝtkǝ elip bardi. U Hudasi Pǝrwǝrdigarƣa itaǝtsizlik ⱪilip, huxbuygaⱨ üstidǝ huxbuy yaⱪimǝn dǝp Pǝrwǝrdigarning ɵyigǝ kirdi.
Men när han nu var så mäktig, blev hans hjärta högmodigt, så att han gjorde vad fördärvligt var; han förbröt sig trolöst mot HERREN, sin Gud, i det att han gick in i HERRENS tempel för att antända rökelse på rökelsealtaret.
17 Kaⱨin Azariya bilǝn Pǝrwǝrdigarning baxⱪa kaⱨinliridin sǝksǝn ǝzimǝt uning arⱪidin kirdi;
Då gick prästen Asarja ditin efter honom, åtföljd av åttio HERRENS präster, oförskräckta män.
18 Ular padixaⱨ Uzziyani tosup: — I Uzziya, Pǝrwǝrdigarƣa huxbuy yeⱪix sanga tǝwǝ ix ǝmǝs, bǝlki huxbuy yeⱪixⱪa muⱪǝddǝs hizmǝtkǝ atalƣan kaⱨinlar bolƣan, Ⱨarunning ǝwladliriƣa mǝnsuptur; muⱪǝddǝshanidin qiⱪⱪin, qünki itaǝtsizlik ⱪilip ⱪoydung; sǝn Huda Pǝrwǝrdigardin izzǝt tapalmaydiƣan bolup ⱪalisǝn, dedi.
Dessa trädde fram mot konung Ussia och sade till honom: "Det hör icke dig till, Ussia, att antända rökelse åt HERREN, utan det tillhör prästerna, Arons söner, som är helgade till att antända rökelse. Gå ut ur helgedomen, ty du har begått en förbrytelse, och HERREN Gud skall icke låta detta lända dig till ära."
19 Uzziya ⱪattiⱪ ƣǝzǝplǝndi; u huxbuy yaⱪⱪili turƣan ⱨalǝttǝ, ⱪolida bir huxbuydanni tutup turatti; u Pǝrwǝrdigarning ɵyidiki huxbuygaⱨning yenida turup kaⱨinlarƣa ƣǝzǝpliniwatⱪan qaƣda, kaⱨinlarning aldidila uning pixanisiƣa mahaw ɵrlǝp qiⱪti.
Då for Ussia ut i vrede, där han stod med ett rökelsekar i sin hand för att antända rökelse. Men just som han for ut mot prästerna, slog spetälska ut på hans panna, i prästernas närvaro, inne i HERRENS hus, bredvid rökelsealtaret.
20 Bax kaⱨin Azariya bilǝn baxⱪa kaⱨinlar ⱪarisa, mana, birdinla uning pixanisiƣa mahaw ɵrlǝp qiⱪⱪanidi; ular dǝrⱨal uni qiⱪiriwetixkǝ ittǝrdi; u ɵzimu qiⱪip ketixkǝ aldiridi, qünki Pǝrwǝrdigar uni urƣanidi.
Och när översteprästen Asarja och alla prästerna vände sig till honom och fingo se att han var spetälsk i pannan, drevo de honom strax ut därifrån. Själv skyndade han också ut, eftersom HERREN så hemsökte honom.
21 Padixaⱨ Uzziyani taki ɵlgüqǝ mahaw kesili qirmiwaldi; u mahaw kesili bolƣaqⱪa, ayrim bir ɵydǝ turdi; xuning bilǝn u Pǝrwǝrdigarning ɵyigǝ kirixtin mǝⱨrum ⱪilindi. Uning oƣli Yotam ordining ixlirini baxⱪurup, yurt soridi.
Sedan var konung Ussia spetälsk för hela sitt liv och bodde i ett särskilt hus såsom spetälsk, ty han var utesluten från HERRENS hus. Hans son Jotam förestod då konungens hus och dömde folket i landet.
22 Uzziyaning baxⱪa ǝmǝlliri bolsa baxtin ahiriƣiqǝ Amozning oƣli Yǝxaya pǝyƣǝmbǝr tǝripidin yezip ⱪaldurulƣandur.
Vad nu mer är att säga om Ussia, om hans första tid såväl som om hans sista, det har profeten Jesaja, Amos' son, tecknat upp.
23 Uzziya ɵzining ata-bowiliri arisida uhlidi; bǝzilǝr: — «U mahaw bolƣan adǝm» degǝqkǝ, u ata-bowiliri ⱪatarida yatⱪuzulƣan bolsimu, padixaⱨlar ⱪǝbristanliⱪiƣa tǝwǝ [qǝtrǝk] bir yǝrlikkǝ dǝpnǝ ⱪilindi. Andin oƣli Yotam uning orniƣa padixaⱨ boldi.
Och Ussia gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom hos hans fäder, ute på konungagravens mark, detta med tanke därpå att han hade varit spetälsk. Och hans son Jotam blev konung efter honom.

< Tarih-tǝzkirǝ 2 26 >