< Nnwom 75 >

1 Wɔde ma dwonkyerɛfo no. Wɔnto no sɛnea wɔto “Nsɛe No” nne so. Asaf dwom. Onyankopɔn, yɛda wo ase, yɛda wo ase, efisɛ wo Din abɛn; nnipa ka wʼanwonwade kyerɛ.
För sångmästaren; "Fördärva icke"; en psalm, en sång av Asaf. Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.
2 Woka se, “Me na mehyɛɛ bere a ɛsɛ no; ɛyɛ me na mibu atɛntrenee.
"Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.
3 Sɛ asase ne so nnipa nyinaa wosow a, me na mema nʼafadum gyina hɔ pintinn.
Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga." (Sela)
4 Meka kyerɛ ahantanfo se, ‘Monnhoahoa mo ho bio,’ na meka kyerɛ amumɔyɛfo nso se, ‘Mommma mo mmɛn so.
Jag säger till de övermodiga: "Varen icke övermodiga", och till de ogudaktiga: "Upphöjen ej hornet."
5 Mommma mo mmɛn so ntia ɔsoro; mommfa animtiaabu nkasa.’”
Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.
6 Obiara mmfi apuei anaa atɔe anaa sare no so a obetumi ama obi so.
Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;
7 Ɛyɛ Onyankopɔn na obu atɛn: Ɔbrɛ ɔbaako ase, na ɔma ɔfoforo so.
nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.
8 Kuruwa bi hyɛ Awurade nsam nsa bi a etwa ahuru a wɔde nnuhuam afra ahyɛ no ma; ohwie, na asase so amumɔyɛfo nyinaa nom ma ɛka ase puw.
Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten.
9 Me de, mɛpae mu aka eyi daa daa; mɛto ayeyi dwom ama Yakob Nyankopɔn.
Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud.
10 Mebubu amumɔyɛfo nyinaa mmɛn, na atreneefo mmɛn de, wɔbɛma so.
Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.

< Nnwom 75 >