< Höga Visan 1 >
1 Sångernas sång av Salomo.
The Song of Songs, that [is] Solomon's.
2 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
Let him kiss me with kisses of his mouth, For better [are] thy loves than wine.
3 Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
For fragrance [are] thy perfumes good. Perfume emptied out — thy name, Therefore have virgins loved thee!
4 Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär. ----
Draw me: after thee we run, The king hath brought me into his inner chambers, We do joy and rejoice in thee, We mention thy loves more than wine, Uprightly they have loved thee!
5 Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
Dark [am] I, and comely, daughters of Jerusalem, As tents of Kedar, as curtains of Solomon.
6 Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
Fear me not, because I [am] very dark, Because the sun hath scorched me, The sons of my mother were angry with me, They made me keeper of the vineyards, My vineyard — my own — I have not kept.
7 "Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar."
Declare to me, thou whom my soul hath loved, Where thou delightest, Where thou liest down at noon, For why am I as one veiled, By the ranks of thy companions?
8 "Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält." ----
If thou knowest not, O fair among women, Get thee forth by the traces of the flock, And feed thy kids by the shepherds' dwellings!
9 "Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
To my joyous one in chariots of Pharaoh, I have compared thee, my friend,
10 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
Comely have been thy cheeks with garlands, Thy neck with chains.
11 Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på."
Garlands of gold we do make for thee, With studs of silver!
12 "Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
While the king [is] in his circle, My spikenard hath given its fragrance.
13 Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
A bundle of myrrh [is] my beloved to me, Between my breasts it lodgeth.
14 Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar."
A cluster of cypress [is] my beloved to me, In the vineyards of En-Gedi!
15 "Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor."
Lo, thou [art] fair, my friend, Lo, thou [art] fair, thine eyes [are] doves!
16 "Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
Lo, thou [art] fair, my love, yea, pleasant, Yea, our couch [is] green,
17 Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel."
The beams of our houses [are] cedars, Our rafters [are] firs, I [am] a rose of Sharon, a lily of the valleys!