< Psaltaren 78 >
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Maskil mar Asaf. Chiknauru itu, yaye un joga, winjuru weche mawuok e dhoga.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Abiro yawo dhoga mondo awuo gi ngeche, ee, abiro hulo gik mopondo ma wuoyo kuom gik mane otimore chon gi lala.
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
Gik ma wasewinjo kendo ma wangʼeyo, mane wuonewa onyisowa.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Ok wabi pandogi ne nyithindgi; to wabiro hulogi ne tiengʼ mabiro timbe mipako mag Jehova Nyasaye, gi tekone kod gik miwuoro mosetimo.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Ne ogolo chike ne joka Jakobo kendo noguro chik e piny Israel, chike mane omiyo kwerewa mondo opuonj nyithindgi,
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
mondo tiengʼ mabiro ongʼegi, koda ka nyithindo mapok onywol, kendo gin bende ginyis nyithindgi.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Eka mondo mi giket genogi kuom Nyasaye kendo kik wigi wil gi gik mosetimo, to mondo girit chikene.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
Ne ok ginyal chalo gi kweregi; mane tiengʼ ma tokgi tek kendo ma jongʼanyo, ma chunjegi ne ok ochiwore ne Nyasaye kendo ne ok luwe gi adiera.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Kata ka jo-Efraim nomanore gi gige lweny, to negiringo lweny.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Ne ok girito singruok mar Nyasaye kendo ne gidagi dak ka giluwo chik Nyasaye.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Wigi nowil gi gik mane osetimo, ranyisi mane osenyisogi.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Ne otimo honni ka wuonegi neno e gwengʼ mar Zoan, e piny Misri.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Ne omiyo nam opogore diere ariyo mi nomiyo gikadho kendo nomiyo pi ochungʼ molingʼ thi ka ohinga.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
Ne otayogi kod bor polo godiechiengʼ kendo giler moa e mach otieno duto.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Ne otucho lwanda e thim kendo nomiyogi pi mogundho ka nembe;
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
bende nomiyo aore obubni kawuok e lwanda kama obarore mi pi nomol piny mana ka aora.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
To eka pod negidhi mana nyime ka gitimo richo e nyime ka gingʼanyo e thim ne Nyasaye Man Malo Moloyo.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Ne gitemo Nyasaye ka gingʼeyo, kuom kete mondo omigi chiemo mane gigombo.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Ne giwuoyo marach kuom Nyasaye kagiwacho ni, “Nyasaye bende nyalo chano mesa e nyimwa e thim ka?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Kane ogoyo lwanda to pi nothinyore oko kendo aore nochako mol mogundho. To chiemo bende domiwa adier? Ringʼo bende onyalo kelo mi opog ne joge adier?”
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Kane Jehova Nyasaye owinjo gi ite, iye nowangʼ ahinya, mi mach mare notuk kuom joka Jakobo, kendo mirimbe mager nobiro kuom jo-Israel,
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
nimar ne ok giyie kuom Nyasaye kata geno kuom resruok mare.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
To eka pod nogolo chik ne kor polo malo kendo noyawo dhoudi mag polo;
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
ne oolo mana piny ka koth mondo ji ocham, adier, nomiyogi chiemb polo.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Ji nochamo makati mar malaike, kendo nooronegi kit chiemo duto mane ginyalo chamo.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Ne ogonyo yamb ugwe moa e polo, kendo nogolo yamb milambo gi tekone.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
Nolwaro ringʼo piny kuomgi ka buru, adier, winy mafuyo nolwar kuomgi ka kwoyo manie dho nam.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Nomiyo winyogo olwar piny nyaka ei kambi mine gilworo hembegi duto koni gi koni.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Negichiemo mi chiemo otamogi tieko, nimar nomiyogi gima ne chunygi gombo.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
To kane pok gitieko chiembgi mar gombono, chutho, ka chiemo ne pod opongʼo dhogi,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
mirima mager mar Nyasaye nogore kuomgi, mi nomiyo jogi maroteke otho, kendo nopielo yawuot Israel ma pod tindo piny.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
To kata obedo ni magi duto nosetimore, pod negidhi mana nyime gitimo richo; pod ne ok giyie kuome, kata obedo ni ne osetimo ranyisi mathoth e diergi.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Omiyo nomiyo ngimagi orumo kaonge ber kendo higni mag-gi nopongʼ gi masiche mabwogo ji.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
E kinde moro amora mane Nyasaye okumogie, to ne gimanye mine gilokore ka gidware gi siso.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
Negiparo ni Nyasaye ema ne en lwanda margi, kendo ni Nyasaye Man Malo Moloyo ema ne en Jawargi.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
To kata kamano ne gichare achara gi dhogi, ka giwuonde gi lewgi.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
Nimar chunygi ne ok omoko kuome, kendo ne ok gilu singruokne kuom adier.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
To en, kaka en ngʼama kecho ji, noweyonegi kethogi, kendo ne ok otiekogi. Kinde ka kinde nogengʼo mirimbe kendo ne ok otoyo mirimbe duto kuomgi.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Noparo kaka ne gin mana dhano adhana machalo yamo makalo kendo ok chak duogi.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Mano kaka ne gingʼanyone e thim nyadi mangʼeny kendo negimiye chuny lit e piny motwo!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Ne gitemo Nyasaye kinde mangʼeny, kendo negimiyo Jal Maler mar Israel osin.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Ne ok giparo tekone, kendo ne ok giparo odiechiengʼ mane owarogi e lwet jasigu,
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
odiechiengʼ mane onyiso e lela honni mage e piny Misri kane otimo ranyisino e gwengʼ mar Zoan.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
Noloko aoregi remo mi koro ne ok ginyal modho pi moa e aoregi.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Ne ooro bonyo mag lwangʼni mane omwonyogi, gi ogwende mane oketho pinygi.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Ne ochiwo chambgi ne ongogo, chambgi mosechiek ne bonyo.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Ne oketho olembegi mag mzabibu gi pe, kod yiendegi mag ngʼowu gi yamo mangʼich.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Ne ochiwo jambgi ne pe, kendo nomiyo dhogegi polo ogoyo.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Ne oolo kuomgi mirimbe maliet, kokecho kendo iye owangʼ kendo oger; oganda malaike ma jonek.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Ne olosone mirimbe yo maluwo, kendo ne ok okechogi e tho, to ne ojwangʼogi, mondo tho otiekgi.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
Ne onego kach jo-Misri duto, mana olemo mokwongo chiek mag dhano e hembe mag Ham.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
To joge to nogolo oko mana ka kweth, kendo notelonegi ka rombe koyoro kodgi thim.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Ne otayogi maber omiyo ne gionge gi luoro, to wasikgi to ne nam omwonyo.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
Kamano e kaka ne okelogi nyaka e tongʼ mar pinje maler, nyaka ne gitundo e piny motimo gode, ma lwete ma korachwich nosekawo.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
Ne oriembo ogendini e nyimgi kendo nomiyogi lopgi kaka girkeni margi, mi nomiyo dhout Israel odak e miechgi giwegi.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
To kata kamano ne gitemo Nyasaye, mine gingʼanyone Nyasaye Man Malo Moloyo; ka gidagi rito chikene.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Mana kaka wuonegi ne ok giwinje kendo ne ok gin jo-adiera kendo ne gichalo atungʼ mobam ma ok nyal gen.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Ne giwangʼo iye gi kuondegi motingʼore malo, kendo ne gichiewo nyiego mare gi nyisechegi mane giloso.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Kane Nyasaye owinjogi, iye nowangʼ ahinya, kendo nokwedo jo-Israel chuth.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Ne ojwangʼo Hemb Romo mane ni Shilo, mane en hema mane oguro owuon e dier ji.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
Nooro Sandug Muma e twech, mi duongʼne maler nodhi e lwet wasigu.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
Nochiwo joge ne ligangla, kendo nokecho ahinya gi girkeni mare.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Mach notieko yawuotgi matindo, kendo nyigi ne ok owernegi wende kisera;
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
jodologi ne onegi, kendo mondegi ne ywak otamo.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Eka Ruoth Nyasaye nochiew ka gima oa e nindo, mana kaka ngʼato chiewo, bangʼ madho divai mangʼeny.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
Ne oriembo wasike gi goch, kendo nomiyo giyudo wichkuot mosiko.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Ne odagi hembe mag Josef, bende ne ok oyiero dhood joka Efraim,
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
to dhood joka Juda ema ne oyiero, ee, noyiero mana Got Sayun, mane ohero.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
Ne ogero kare maler mar lemo, ka gode maboyo, kendo mana ka piny mane oguro nyaka chiengʼ.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
Ne oyiero Daudi jatichne, kendo nogole e abich rombe;
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
nogole e tij rito rombe mokele mondo okwa joge ma nyikwa Jakobo, mondo okwa Israel girkeni mare.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
Kuom mano Daudi nokwayogi gi chuny makare kendo notelonegi, gi lwedo mongʼith.