< Psaltaren 56 >

1 För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
For the Leader; upon Jonath-elem-rehokim. A Psalm of David; Michtam; when the Philistines took him in Gath. Be gracious unto me, O God, for man would swallow me up; all the day he fighting oppresseth me.
2 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
They that lie in wait for me would swallow me up all the day; for they are many that fight against me, O Most High,
3 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
In the day that I am afraid, I will put my trust in Thee.
4 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
In God — I will praise His word — in God do I trust, I will not be afraid; what can flesh do unto me?
5 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
All the day they trouble mine affairs; all their thoughts are against me for evil.
6 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
They gather themselves together, they hide themselves, they mark my steps; according as they have waited for my soul.
7 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
Because of iniquity cast them out; in anger bring down the peoples, O God.
8 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
Thou has counted my wanderings; put Thou my tears into Thy bottle; are they not in Thy book?
9 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
Then shall mine enemies turn back in the day that I call; this I know, that God is for me.
10 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
In God — I will praise His word — in the LORD — I will praise His word —
11 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
In God do I trust, I will not be afraid; what can man do unto me?
12 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.
Thy vows are upon me, O God; I will render thank-offerings unto Thee.
13 Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
For thou hast delivered my soul from death; hast Thou not delivered my feet from stumbling? that I may walk before God in the light of the living.

< Psaltaren 56 >