Psaltaren 107
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Mwebaze Mukama, kubanga mulungi; okwagala kwe kubeerera emirembe gyonna.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Kale abanunule ba Mukama boogere bwe batyo; abo be yanunula mu mikono gy’abalabe;
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
abo be yakuŋŋaanya mu mawanga; okuva Ebugwanjuba n’Ebuvanjuba, n’okuva obukiikakkono ne mu bukiikaddyo.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Abamu baataataaganira mu malungu nga babuliddwa ekkubo eribatwala ku kibuga gye banaabeeranga.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Baalumwa ennyonta n’enjala, obulamu bwabwe ne butandika okusereba.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Bwe batyo ne bakaabira Mukama nga bali mu kabi; n’abawonya mu kweraliikirira kwabwe.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Yabakulembera butereevu n’abatuusa mu kibuga mwe baabeera.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Kale singa beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olw’eby’ekitalo by’akolera abaana b’abantu!
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Kubanga abalina ennyonta abanywesa, n’abayala abakkusa ebirungi.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Abamu baatuulanga mu kizikiza ne mu kisiikirize eky’okufa; abasibiddwa mu byuma era abali mu nnaku ennyingi;
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
kubanga baajeemera ekigambo kya Katonda, ne banyoomoola amagezi g’oyo Ali Waggulu Ennyo.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Baakozesebwa emirimu egy’amaanyi, emitima gyabwe ne gijjula obuyinike; baagwanga wansi, naye nga tebalina abasitulawo.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Bwe batyo ne bakaabirira Mukama nga bali mu bizibu byabwe, era n’abawonya;
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
n’abaggya mu kizikiza ne mu kisiikirize eky’okufa; n’enjegere ezaali zibasibye n’azikutula.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Kale singa beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olwebikolwa bye eby’ekitalo by’akolera abaana b’abantu!
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
Kubanga enzigi ez’ebikomo azaasaayasa, n’emitayimbwa egy’ekyuma agimenyamu.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Abamu baafuuka basirusiru olw’obujeemu bwabwe; ne babonaabona olw’ebikolwa byabwe ebibi.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
Ne batamwa emmere yonna, ne babulako katono ddala okufa.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Bwe batyo ne bakaabirira Mukama nga bali mu buzibu obwo, n’abawonya.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Yabatumira ekigambo kye, n’awonya endwadde zaabwe; n’abalokola mu kuzikirira.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Kale singa beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olw’ebikolwa bye eby’ekyewuunyo by’akolera abaana b’abantu!
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
Bamuleeterenga ebiweebwayo eby’okwebaza, era batendenga ebikolwa bye n’ennyimba ez’essanyu.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Abalala baasaabalira mu maato ku nnyanja; baali basuubuzi b’oku gayanja aganene.
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
Baalaba Mukama bye yakola, ebikolwa bye eby’ekitalo mu buziba bw’ennyanja.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
Kubanga yalagira omuyaga ne gusitula amayengo waggulu.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
Ne gagulumira okutuuka ku ggulu, ate ne gakka wansi mu ddubi; akabenje ne kabayitirira, ne baggwaamu amaanyi.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Ne beesunda, eruuyi n’eruuyi ne baba ng’omutamiivu atagala; n’amagezi ne gabaggwaako.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Bwe batyo ne bakaabira Mukama nga bali mu buzibu; n’abawonya mu kweraliikirira kwabwe.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Omuyaga yagusirisa, ennyanja n’etteeka.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Ne bajjula essanyu kubanga ennyanja yateeka; n’abakulembera n’abatuusa bulungi ku mwalo gwabwe.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Kale singa abantu beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olw’ebikolwa bye eby’ekyewuunyo by’akolera abaana b’abantu!
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Bamugulumizenga ng’abantu bakuŋŋaanye, era bamutenderezenga mu lukiiko lw’abakulu.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Afuula emigga amalungu, n’emikutu gy’amazzi ne giba ng’ettaka ekkalu,
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
ensi engimu n’agifuula olukoola olw’olunnyo olw’obwonoonyi bw’abantu baamu.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Eddungu yalijjuza ebidiba by’amazzi, n’ensi enkalu n’agikulukusizaamu amazzi,
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
abalina enjala n’abateeka omwo, ne beezimbira ekibuga eky’okubeeramu,
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
ennimiro zaabwe ne bazisigamu emmere, ne basimba emizabbibu, ne bakungula ebibala bingi.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
Yabawa omukisa gwe, ne beeyongera obungi; n’ebisibo byabwe n’atabiganya kukendeera.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Ate ne bakendeera obungi, ne bakkakkanyizibwa olw’okujeezebwa, n’okujoogebwa n’okulaba ennaku;
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
oyo anyooma n’abakungu, n’ababungeetanyiza mu lukoola omutali kantu.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
Naye abaali mu kwetaaga yabamalako ennaku n’okubonaabona, n’ayaza ezzadde lyabwe ng’ebisibo.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Abagolokofu, bino babiraba ne basanyuka; naye abakola ebibi bo basirika busirisi.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Abalina amagezi bonna, bagondere ebigambo bino era bategeere okwagala kwa Mukama okutaggwaawo.
