< Ordspråksboken 2 >

1 Min son, om du tager emot mina ord och gömmer mina bud inom dig,
Mijn zoon! zo gij mijn redenen aanneemt, en mijn geboden bij u weglegt;
2 så att du låter ditt öra akta på visheten och böjer ditt hjärta till klokheten,
Om uw oren naar wijsheid te doen opmerken; zo gij uw hart tot verstandigheid neigt;
3 ja, om du ropar efter förståndet och höjer din röst till att kalla på klokheten,
Ja, zo gij tot het verstand roept, uw stem verheft tot de verstandigheid;
4 Om du söker efter henne såsom efter silver och letar efter henne såsom efter en skatt,
Zo gij haar zoekt als zilver, en naspeurt als verborgen schatten;
5 då skall du förstå HERRENS fruktan, och Guds kunskap skall du då finna.
Dan zult gij de vreze des HEEREN verstaan, en zult de kennis van God vinden.
6 Ty HERREN är den som giver vishet; från hans mun kommer kunskap och förstånd.
Want de HEERE geeft wijsheid; uit Zijn mond komt kennis en verstand.
7 Åt de redliga förvarar han sällhet, han är en sköld för dem som vandra i ostrafflighet,
Hij legt weg voor de oprechten een bestendig wezen; Hij is een Schild dengenen, die oprechtelijk wandelen;
8 ty han beskyddar det rättas stigar, och sina frommas väg bevarar han.
Opdat zij de paden des rechts houden; en Hij zal den weg Zijner gunstgenoten bewaren.
9 Då skall du förstå rättfärdighet och rätt och redlighet, ja, det godas alla vägar.
Dan zult gij verstaan gerechtigheid, en recht, en billijkheden, en alle goed pad.
10 Ty visheten skall draga in i ditt hjärta och kunskapen kännas ljuvlig för din själ,
Als de wijsheid in uw hart zal gekomen zijn, en de wetenschap voor uw ziel zal liefelijk zijn;
11 eftertänksamheten skall vaka över dig, klokheten skall beskydda dig.
Zo zal de bedachtzaamheid over u de wacht houden, de verstandigheid zal u behoeden;
12 Så skall hon rädda dig från de ondas väg, från män som tala vad vrångt är,
Om u te redden van den kwaden weg, van den man, die verkeerdheden spreekt;
13 från dem som hava övergivit det rättas stigar. för att färdas på mörkrets vägar,
Van degenen, die de paden der oprechtheid verlaten, om te gaan in de wegen der duisternis;
14 från dem som glädjas att göra om och fröjda sig åt ondskans vrånga väsen,
Die blijde zijn in het kwaad doen, zich verheugen in de verkeerdheden des kwaden;
15 från dem som gå på krokiga stiga och vandra på förvända vägar.
Welker paden verkeerd zijn, en afwijkende in hun sporen;
16 Så skall hon rädda dig ifrån främmande kvinnor, från din nästas hustru, som talar hala ord,
Om u te redden van de vreemde vrouw, van de onbekende, die met haar redenen vleit;
17 från henne som har övergivit sin ungdoms vän och förgätit sin Guds förbund.
Die den leidsman harer jonkheid verlaat, en het verbond haars Gods vergeet;
18 Ty en sådan sjunker med sitt hus ned i döden, och till skuggornas boning leda hennes stigar.
Want haar huis helt naar den dood, en haar paden naar de overledenen.
19 Ingen som har gått in till henne vänder åter Och hittar tillbaka till livets vägar.
Allen die tot haar ingaan, zullen niet wederkomen, en zullen de paden des levens niet aantreffen;
20 Ja, så skall du vandra på de godas väg och hålla dig på de rättfärdigas stigar.
Opdat gij wandelt op den weg der goeden, en houdt de paden der rechtvaardigen.
21 Ty de redliga skola förbliva boende i landet och de ostraffliga få stanna kvar däri.
Want de vromen zullen de aarde bewonen, en de oprechten zullen daarin overblijven;
22 Men de ogudaktiga skola utrotas ur landet och de trolösa ryckas bort därur.
Maar de goddelozen zullen van de aarde uitgeroeid worden, en de trouwelozen zullen er van uitgerukt worden.

< Ordspråksboken 2 >