Predikaren 5

1 Bevara din fot, när du går till Guds hus; att komma dit för att höra är bättre än något slaktoffer som dårarna frambära; ty de äro oförståndiga och göra så vad ont är.

Pathen houna in na nalut tengleh, nakol sung in lang chule na kam kihup in. Geltoh louva Pathenna kilhaina sem chu pha louva ahi.

2 Var icke obetänksam med din mun, och låt icke ditt hjärta förhasta sig med att uttala något ord inför Gud. Gud är ju i himmelen, och du är på jorden; låt därför dina ord vara få.

Kitepna geltoh louvin mohsem sem hih in, chule Pathen angsunga thil hinlhut loi ding kino hih beh in. Pathen chu vanna uma ahin, nangma hiche leisetna hi uma na hije. Hijeh chun na thusei chom hen.

3 Ty tanklöshet har med sig mångahanda besvär, och en dåres röst har överflöd på ord.

Naha chaloh behset naho hin kichol dothei louna mang namat sah ding, thu na tam seival hin mingol nasosah bep ding ahi.

4 När du har gjort ett löfte åt Gud, så dröj icke att infria det; ty till dårar har han icke behag. Det löfte du har givit skall du infria.

Nangman Pathenna kitepna nanei tengleh, hichu jui lhung ding khongai sot hih in, ijeh inem itileh Pathen’in mingol ho chunga lunglhai na anei poi. Ama henga na kitepna jouse chu bulhit molson.

5 Det är bättre att du intet lovar, än att du gör ett löfte och icke infriar det.

Kitepna neija ahiala suhbulhit louva um sang in, imacha sei lou beh chu pha joa ahi.

6 Låt icke din mun draga skuld över hela din kropp; och säg icke inför Guds sändebud att det var ett förhastande. Icke vill du att Gud skall förtörnas för ditt tals skull, så att han fördärvar sina händers verk?

Nakam in na chonset sah hih beh hen. Nangman hou-in lhacha pa jah’a chun kitepna ka nanei chu ka seikhel ahitai tin nangle nang kihonnan sei hih in. Hichun Pathen a lunghan sah joh ding, chule aman natohdoh umsa chengse chu su-mang loget inte.

7 Se, där mycken tanklöshet och fåfänglighet är, där är ock en myckenhet av ord. Ja, Gud må du frukta.

Mangmat le pannabei thilbol apunbe tobang'in, thu sei doh jong abai lam in ahi. Hinlah nangman Pathen ging jon.

8 Om du ser att den fattige förtryckes, och att rätt och rättfärdighet våldföres i landet, så förundra dig icke däröver; ty på den höge vaktar en högre, och andra ännu högre vakta på dem båda.

Thanei tah khat in mivaicha chu agimbol hesoh namua chule gamsung pumpia thutahle chonphatna chu alamlouva akiheikoija ahiltah jongleh hichu datmo hih in. Ajeh chu achungnung penna thuneipa sanga chung nungjo chun agel khoh ahin, chule amaho sanga sangjo ho aum uve.

9 Och vid allt detta är det en förmån för ett land att hava en konung som så styr, att marken bliver brukad.

Chu kal val in, leiset hi mi jouse phatchomna ding ahi; hitia chu lengpa alouma’a kihinso ahi.

10 Den som så älskar penningar bliver icke mätt på penningar, och den som älskar rikedom har ingen vinning därav. Också detta är fåfänglighet.

Sum ngailu ho chun suma ning lhin tih anei lou diu. neile gouvin kipana dihtah apeh ding gel’a chun phatchompi ponte.

11 När ägodelarna förökas, bliva ock de som äta av dem många; och till vad gagn äro de då för ägaren, utom att hans ögon få se dem?

Natamnei channa chu na suhmang huding mi tamcheh hung um ding ahi. Hijeh chun neile gou hi na khuttah’a konna aki toldoh navet tilou ipi aphat chomna nahet em?

12 Söt är arbetarens sömn, vare sig han har litet eller mycket att äta; men den rikes överflöd tillstädjer honom icke att sova.

Na tonggimho chun tamneh henlang, lhom neh jong leh a-ihmut’u anom’e. Hinlah mihao chun ih-mut nopna amu joupoi.

13 Ett bedrövligt elände som jag har sett under solen är det att hopsparad rikedom kan bliva sin ägare till skada.

Nipi noija aboitah khat kamu doh kit aum ben ahi. Neile gou kikhol khom hi aneipa ding in aphat mona aum e.

14 Och om rikedomen har gått förlorad för någon genom en olycka, så får hans son, om han har fött en son, alls intet därav.

Sum hi apung dinga kikhol khom jong hi hahsatna ahinle sodoh jin, chule hiche jeh hin ijakai amanlo jibep’e. Achaina tengleh achate dinga ima pehson ding nei louvin aum jitai.

15 Sådan som han kom ur sin moders liv måste han själv åter gå bort, lika naken som han kom, och för sin möda får han alls intet som han kan taga med sig.

Eiho jouse hi i-hungpen uva banga sagohkeu le khut gohkeuva i-hinkho’u hi hung kichai ding ahi. Nei le gou inei hou kipoh thei ihi pouve.

16 Också det är ett bedrövligt elände. Om han måste gå bort alldeles sådan som han kom, vad förmån har han då därav att han så mödar sig -- för vind?

Chule hiche jong hi boi-umtah ahi. Mihon hiche vannoi adalhah’uhi ahungpen sanguva aphat john a aumpoi. Atohgim nau jouse hi amang thah bep ding ahibouve.

17 Nej, alla sina livsdagar framlever han i mörker; och mycken grämelse har han, och plåga och förtret.

Ahinkho lhung keijuva lungkim louna, lunglhahna chule lunghanna meipi noija uma ahiuve.

18 Se, vad jag har funnit vara bäst och skönast för människan, det är att hon äter och dricker och gör sig goda dagar vid den möda som hon har under solen, medan de livsdagar vara, som Gud giver henne; ty detta är den del hon får.

Hiti chu ahi vang'in, thilpha khat keiman kahin mudoh in ahi. Hichu mihem in nipi noija Pathen in apeh hinkho chomcha um sunga aneh’a, adon’a, chule anatoh chunga akipa thanop pia chule achan chunga alung lhai ding hi ahi.

19 Och om Gud åt någon har givit rikedom och skatter, och därtill förunnat honom makt att njuta härav och att göra sig till godo sin del och att vara glad under sin möda, så är också detta en Guds gåva.

Chule Pathenna konna neile gou chule damtheina anei kipapina anei dinghi thilpha ahi. Nanatoh nathanoppia chule nahinkhoa nachan chu nalung oipia ahileh hiche hi Pathen thilpeh chu ahije.

20 Ty man tänker då icke så mycket på sina livsdagars gång, när Gud förlänar glädje i hjärtat.

Pathen in hitobang miho hi akisah boisah lhehji jeh in, amahon achesa ho gelna phat anei man pouve.