< Apostlagärningarna 9 >
1 Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
Now Saul, whose every breath was a threat of destruction for the disciples of the Lord,
2 och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på "den vägen", vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
went to the High Priest and begged from him letters addressed to the synagogues in Damascus, in order that if he found any believers there, either men or women, he might bring them in chains to Jerusalem.
3 Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
But on the journey, as he was getting near Damascus, suddenly there flashed round him a light from Heaven;
4 Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?"
and falling to the ground he heard a voice which said to him, "Saul, Saul, why are you persecuting Me?"
5 Då sade han: "Vem är du, Herre?" Han svarade: "Jag är Jesus, den som du förföljer.
"Who art thou, Lord?" he asked. "I am Jesus, whom you are persecuting," was the reply.
6 Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra."
"But rise and go to the city, and you will be told what you are to do.
7 Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
Meanwhile the men who travelled with Saul were standing dumb with amazement, hearing a sound, but seeing no one.
8 Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
Then he rose from the ground, but when he had opened his eyes, he could not see, and they led him by the arm and brought him to Damascus.
9 Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
And for two days he remained without sight, and did not eat or drink anything.
10 Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: "Ananias!" Han svarade: "Här är jag, Herre."
Now in Damascus there was a disciple of the name of Ananias. The Lord spoke to him in a vision, saying, "Ananias!" "I am here, Lord," he answered.
11 Och Herren sade till honom: "Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
"Rise," said the Lord, "and go to Straight Street, and inquire at the house of Judas for a man called Saul, from Tarsus, for he is actually praying.
12 Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen."
He has seen a man called Ananias come and lay his hands upon him so that he may recover his sight."
13 Då svarade Ananias: "Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
"Lord," answered Ananias, "I have heard about that man from many, and I have heard of the great mischief he has done to Thy people in Jerusalem;
14 Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn."
and here he is authorized by the High Priests to arrest all who call upon Thy name."
15 Men Herren sade till honom: "Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
"Go," replied the Lord; "he is a chosen instrument of Mine to carry My name to the Gentiles and to kings and to the descendants of Israel.
16 och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull."
For I will let him know the great sufferings which he must pass through for My sake."
17 Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: "Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande."
So Ananias went and entered the house; and, laying his two hands upon Saul, said, "Saul, brother, the Lord--even Jesus who appeared to you on your journey--has sent me, that you may recover your sight and be filled with the Holy Spirit."
18 Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
Instantly there dropped from his eyes what seemed to be scales, and he could see once more. Upon this he rose and received baptism;
19 Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
after which he took food and regained his strength. Then he remained some little time with the disciples in Damascus.
20 Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
And in the synagogues he began at once to proclaim Jesus as the Son of God;
21 Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: "Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?"
and his hearers were all amazed, and began to ask one another, "Is not this the man who in Jerusalem tried to exterminate those who called upon that Name, and came here on purpose to carry them off in chains to the High Priests?"
22 Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
Saul, however, gained more and more influence, and as for the Jews living in Damascus, he bewildered them with his proofs that Jesus is the Christ.
23 När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
At length the Jews plotted to kill Saul;
24 men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
but information of their intention was given to him. They even watched the gates, day and night, in order to murder him;
25 togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
but his disciples took him by night and let him down through the wall, lowering him in a hamper.
26 När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
So he came to Jerusalem and made several attempts to associate with the disciples, but they were all afraid of him, being in doubt as to whether he himself was a disciple.
27 Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
Barnabas, however, came to his assistance. He brought Saul to the Apostles, and related to them how, on his journey, he had seen the Lord, and that the Lord had spoken to him, and how in Damascus he had fearlessly taught in the name of Jesus.
28 Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
Henceforth Saul was one of them, going in and out of the city,
29 och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
and speaking fearlessly in the name of the Lord. And he often talked with the Hellenists and had discussions with them.
30 När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
But they kept trying to take his life. On learning this, the brethren brought him down to Caesarea, and then sent him by sea to Tarsus.
31 Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
The Church, however, throughout the whole of Judaea, Galilee and Samaria, had peace and was spiritually built up; and grew in numbers, living in the fear of the Lord and receiving encouragement from the Holy Spirit.
32 Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
Now Peter, as he went to town after town, came down also to God's people at Lud.
33 Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
There he found a man of the name of Aeneas, who for eight years had kept his bed, through being paralysed.
34 Och Petrus sade till honom: "Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd." Då stod han strax upp.
Peter said to him, "Aeneas, Jesus Christ cures you. Rise and make your own bed." He at once rose to his feet.
35 Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
And all the people of Lud and Sharon saw him; and they turned to the Lord.
36 I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
Among the disciples at Jaffa was a woman called Tabitha, or, as the name may be translated, 'Dorcas.' Her life was wholly devoted to the good and charitable actions which she was constantly doing.
37 Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
But, as it happened, just at that time she was taken ill and died. After washing her body they laid it out in a room upstairs.
38 Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
Lud, however, being near Jaffa, the disciples, who had heard that Peter was at Lud, sent two men to him with an urgent request that he would come across to them without delay.
39 Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
So Peter rose and went with them. On his arrival they took him upstairs, and the widow women all came and stood by his side, weeping and showing him the underclothing and cloaks and garments of all kinds which Dorcas used to make while she was still with them.
40 Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: "Tabita, stå upp." Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
Peter, however, putting every one out of the room, knelt down and prayed, and then turning to the body, he said, "Tabitha, rise." Dorcas at once opened her eyes, and seeing Peter, sat up.
41 Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
Then, giving her his hand, he raised her to her feet and, calling to him God's people and the widows, he gave her back to them alive.
42 Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
This incident became known throughout Jaffa, and many believed in the Lord;
43 Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon.
and Peter remained for a considerable time at Jaffa, staying at the house of a man called Simon, a tanner.