1 Korinthierbrevet 8

1 Vad åter angår kött från avgudaoffer, så känna vi nog det talet: "Alla hava vi 'kunskap'." "Kunskapen" uppblåser, men kärleken uppbygger.

Now concerning the things offered in sacrifice to idols, we know that we all have knowledge. Knowledge puffeth up, but love edifieth;

2 Om någon menar sig hava fått någon "kunskap", så har han ännu icke fått kunskap på sådant sätt som han borde hava.

if any one think that he knoweth anything, he knoweth nothing yet, as he ought to know;

3 Men den som älskar Gud, han är känd av honom.

but if any one love God, the same is known by Him.

4 Vad alltså angår ätandet av kött från avgudaoffer, så säger jag detta: Vi veta visserligen att ingen avgud finnes till i världen, och att det icke finnes mer än en enda Gud.

Concerning the eating of the things offered in sacrifice to idols, then, we know that an idol is nothing in the world, and that there is no other God but one.

5 Ty om ock några så kallade gudar skulle finnas, vare sig i himmelen eller på jorden -- och det finnes ju många "gudar" och många "herrar" --

For though there are those that are called gods, whether in heaven or on earth; as there are gods many, and lords many;

6 så finnes dock för oss allenast en enda Gud: Fadern, av vilken allt är, och till vilken vi själva äro, och en enda Herre: Jesus Kristus, genom vilken allt är, och genom vilken vi själva äro.

yet to us there is but one God, the Father, from whom are all things, and we to him; and one Lord Jesus Christ, through whom are all things, and we through him.

7 Dock, icke alla hava denna kunskap, utan somliga, som äro vana att ännu alltjämt tänka på avguden, äta köttet såsom avgudaofferskött. Och eftersom deras samvete är svagt, bliver det härigenom befläckat.

But there is not in all men this knowledge; for some, with a conscience directed toward the idol even now, eat of it as a thing offered in sacrifice to an idol, and their conscience, being weak, is defiled.

8 Men maten skall icke avgöra vår ställning till Gud. Avhålla vi oss från att äta, så bliva vi icke därigenom sämre; äta vi, så bliva vi icke därigenom bättre.

But food will not recommend us to God; if we do not eat, we are not the worse; nor if we do eat, are we the better.

9 Sen likväl till, att denna eder frihet icke till äventyrs bliver en stötesten för de svaga.

But take heed, lest this liberty of yours become a stumbling-block to the weak.

10 Ty om någon får se dig, som har undfått "kunskap", ligga till bords i ett avgudahus, skall då icke hans samvete, om han är svag, därav "bliva uppbyggt" på det sätt att han äter köttet från avgudaoffer?

For if any one see thee, who hast knowledge, at table in an idol's temple, will not the conscience of him that is weak be emboldened to eat the things offered to idols?

11 Genom din "kunskap" går ju då den svage förlorad -- han, din broder, som Kristus har lidit döden för.

For through thy knowledge he that is weak perisheth, —the brother for whom Christ died!

12 Om I på sådant sätt synden mot bröderna och såren deras svaga samveten, då synden I mot Kristus själv.

But when ye so sin against the brethren, and wound their weak conscience, ye sin against Christ.

13 Därför, om maten kan bliva min broder till fall, så vill jag sannerligen hellre för alltid avstå från att äta kött, på det att jag icke må bliva min broder till fall. (aiōn g165)

Wherefore, if food cause my brother to fall, I will eat no flesh for ever, lest I cause my brother to fall. Am I not free? (aiōn g165)