< Psaltaren 88 >
1 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
O Jeova, Yuus satbasionjo, güajo guinin umaagan jaane yan puenge gui menamo:
2 Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
Polo y tinayuyutto ya ufato gui menamo: naegueng y talangamo gui inagangjo.
3 Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. (Sheol )
Sa y antijo bula chinatsaga sija: ya y linâlâjo esta jijot gui para y naftan. (Sheol )
4 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
Estayo matufong yan ayo sija y manjajanao papa gui joyo: sa taegüije yo y taotao ni y taya ayudaña.
5 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
Mayute esta gui entalo y manmatae, taegüije y manmapuno ni y manaason jalom y naftan; ni y ti unjajaso mas: ni y manmautut guinin y canaemo.
6 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
Jago pumoloyo guiya papapa na joyo, gui jalom jomjom na lugat gui jalom y tinadong.
7 Din vrede vilar tungt på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)
Y binibumo sumasaga macat guiya güajo, ya unachatsagayo nu y todo napomo. (Sila)
8 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
Jago munafanjanao lachago y manatungojo guiya guajo; unpoloyo na jumachatlie nu sija: mapongleyo ya ti siñayo manajanao.
9 Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
Y atadogjo ninalachae pot y pinitijo: ya juagangjajao, O Jeova, cada jaane, jujuto juyong y canaejo guiya jago.
10 Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)
Ada unnamalie y ninamanman gui manmatae? Siña y manmatae mangajulo ya unmaalaba? (Sila)
11 Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
Siña y minauleg güinaeyamo masangan gui jalom y naftan? pat y minagajetmo gui yinilang?
12 Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
Siña y ninamanmanmo matungo gui jalom jomjom? yan y tininasmo gui jalom tano ni y manmalefa?
13 Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
Lao guajo iya jago, O Jeova, umaagangyo: yan ogaan tinayuyutto ufato gui menamo.
14 Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
Sajafa, O Jeova, na unyute y antijo? Sajafa na unnaatog y matamo guinin iya guajo?
15 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
Gofchatsaga tristeyo yan cana yo matae, desde y pinatgonjo: mientras jususungon y minamaañaomo, ya janagosestotbayo.
16 Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
Ya y fijom na binibumo malofan guiya guajo: ya y minamaañaomo umututyo.
17 De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
Sa manmato gui oriyajo todot dia taegüije y janom: mandaña gui oriyajo.
18 Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
Y güinaeyaco yan y amigujo unnafañago guiya guajo, yan y manatungojo gui jalom jomjom.