Psaltaren 83

1 En sång, en psalm av Asaf.

He waiata, he himene, na Ahapa. E te Atua, kei wahangu koe, kei whakarongo puku, kei ata noho, e te Atua.

2 Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.

He mea hoki, tenei ou hoariri te ngangau nei, a kua ara nga matenga o te hunga e kino ana ki a koe.

3 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.

Kua ata ngarahu ratou ki tau iwi, e whakatakoto korero ana hoki ratou mo au mea huna.

4 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.

Kua mea nei ratou, Tena, tatou ka huna i a ratou, kia kore ai tena iwi; kia kaua ai hoki e maharatia te ingoa o Iharaira a muri ake nei.

5 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»

Kua kotahi to ratou ngakau i a ratou e runanga ana: kua whakatakoto ratou he tikanga kino ki a koe;

6 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:

Ko nga teneti o Eroma, o nga Ihimaeri, o Moapa, o nga Hakarini;

7 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,

A Kepara, a Amona, a Amareke, nga Pirihitini, me nga tangata o Taira:

8 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;

Kua uru hoki a Ahiria ki roto ki a ratou; kua awhinatia e ratou nga tamariki a Rota. (Hera)

9 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)

Peratia ratou me Miriana: me Hihera, me Iapini, i te awa i Kihona:

10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,

I mate nei ki Eneroro, i waiho nei hei whakawairakau mo te whenua.

11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.

Kia rite o ratou rangatira ki a Orepe raua ko Teepe, ae, o ratou ariki katoa hoki ki a Tepa raua ko Taramuna;

12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,

Mo ratou i mea, Tatou ka tango i nga kainga o te Atua mo tatou.

13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»

E toku Atua, meinga ratou kia rite ki te awhiowhio puehu, ki te papapa e puhia ana e te hau.

14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.

Kia rite ki te ahi e kai ana i te ngahere, ki te mura hoki e toro ai nga maunga;

15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg

Kia pera te whai o tau awha i a ratou, tau whakaohorere hoki i a ratou ki tau paroro.

16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.

Whakakiia o ratou kanohi ki te whakama: kia rapu ai ratou ki tou ingoa, e Ihowa.

17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.

Kia whakama, kia ohorere ratou ake ake; ae, kia numinumi ratou, kia ngaro hoki.

18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.

Kia matau ai ratou, ko koe anake, ko Ihowa nei tou ingoa, te Runga Rawa i te whenua katoa.