< Psaltaren 62 >
1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
A minha alma espera sómente em Deus: d'elle vem a minha salvação.
2 Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Só elle é a minha rocha e a minha salvação; é a minha defeza; não serei grandemente abalado.
3 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
Até quando maquinareis o mal contra um homem? sereis mortos todos vós, sereis como uma parede encurvada e um vallado bambaleante.
4 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
Elles sómente consultam como o hão de derribar da sua excellencia: deleitam-se em mentiras; com a bocca bemdizem, mas nas suas entranhas maldizem (Selah)
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
Ó minha alma, espera sómente em Deus, porque d'elle vem a minha esperança.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
Só elle é a minha rocha e a minha salvação; é a minha defeza; não serei abalado.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
Em Deus está a minha salvação e a minha gloria: a rocha da minha fortaleza, e o meu refugio estão em Deus.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
Confiae n'elle, ó povo, em todos os tempos; derramae perante elle o vosso coração; Deus é o nosso refugio (Selah)
9 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Certamente que os homens de classe baixa são vaidade, e os homens d'ordem elevada são mentira; pesados em balanças, elles juntos são mais leves do que a vaidade.
10 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Não confieis na oppressão, nem vos ensoberbeçaes na rapina; se as vossas riquezas augmentam, não ponhaes n'ellas o coração.
11 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
Deus fallou uma vez; duas vezes tenho ouvido isto: que o poder pertence a Deus.
12 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
A ti tambem, Senhor, pertence a misericordia; pois retribuirás a cada um segundo a sua obra.