Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David.

Hear my cry, O God; attend unto my prayer.

2 Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

From the end of the earth will I cry unto thee, when my heart is overwhelmed: lead me to the rock that is higher than I.

3 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

For thou hast been a shelter for me, and a strong tower from the enemy.

4 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

I will abide in thy tabernacle for ever: I will trust in the covert of thy wings. (Selah)

5 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

For thou, O God, hast heard my vows: thou hast given me the heritage of those that fear thy name.

6 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Thou wilt prolong the king’s life: and his years as many generations.

7 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

He shall abide before God for ever: O prepare mercy and truth, which may preserve him.

8 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom. Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

So will I sing praise unto thy name for ever, that I may daily perform my vows.