Psaltaren 146

1 Halleluja! Lova HERREN, min själ.

Louez l’Éternel! Mon âme, loue l’Éternel!

2 Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

Je louerai l’Éternel tant que je vivrai, Je célébrerai mon Dieu tant que j’existerai.

3 Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.

Ne vous confiez pas aux grands, Aux fils de l’homme, qui ne peuvent sauver.

4 Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.

Leur souffle s’en va, ils rentrent dans la terre, Et ce même jour leurs desseins périssent.

5 Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,

Heureux celui qui a pour secours le Dieu de Jacob, Qui met son espoir en l’Éternel, son Dieu!

6 till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,

Il a fait les cieux et la terre, La mer et tout ce qui s’y trouve. Il garde la fidélité à toujours.

7 som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,

Il fait droit aux opprimés; Il donne du pain aux affamés; L’Éternel délivre les captifs;

8 HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,

L’Éternel ouvre les yeux des aveugles; L’Éternel redresse ceux qui sont courbés; L’Éternel aime les justes.

9 HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.

L’Éternel protège les étrangers, Il soutient l’orphelin et la veuve, Mais il renverse la voie des méchants.

10 HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!

L’Éternel règne éternellement; Ton Dieu, ô Sion! Subsiste d’âge en âge! Louez l’Éternel!