Psaltaren 116

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.

Nagra Ra Anumzamofona navesinentoe. Na'ankure Agra nagerura nentahino asunku'ma hunanteno nazama hinogu'ma krafa kema huana antahinenamie.

2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

Na'ankure Agrama agesa anteno antahi nenamia zankura, nagrama kasefa'ma hu'na manisanua kna'afina agriteke nunamuna hugahue.

3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)

Fri'zamo'a nofimo'ma nazeri anakiaza nehigeno, fri vahe kumaku'ma koro huazamo'a, nazeri fenkami netre. Ana zamo hige'na knazampi nemani'na nasu zampi nemanue. (Sheol h7585)

4 Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.»

Ana'ma nehige'na Ra Anumzamofo agi ahe'na, Ra Anumzamoka nagu'vazio hu'na nunamuna nehue.

5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.

Ra Anumzamo'a asunku huneranteno, fatgo avu'ava nehia ne' mani'neankino, tagri Anumzamofona arimpa fruzamo'a avite'ne.

6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.

Zamagra'ama zamaza osuga vahera, Ra Anumzamo'a kegava hunezmante. Korapara ra hazenkezampi mani'nogeno naguravazi'ne.

7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.

Menina narimpa fru hu'na mani'noe. Na'ankure Ra Anumzamo'a knare hunante'ne.

8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;

Nagrira fri'zampinti nagu'vazino nenavreno, navunura eri haminenanteno, naza hige'na trakara hu'na nomasoe.

9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.

Ana nehigu nagra kasefa'ma hu'na ama mopafima manisanua kna'afina, Ra Anumzamofo avure kana vano hugahue.

10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,

Nagra Ra Anumzamokare namentinti nehugu amanage hugahue. Ranknazamo nazeri haviza nehie.

11 jag som måste säga i min ångest: »Alla människor äro lögnaktiga.»

Nagra antahintahi hakarema nehua knafina amanage hu'na Kagritega kezana netue. Maka amama mani'naza vahera havige nehaza vahe mani'naze.

12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?

Ra Anumzamo'ma maka knare avu'ava zama hunante'nea zantera, nagra na'a nona hu'na amigahue?

13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.

Waini ofama erino Ra Anumzamofonte emerisga hiaza hu'na nagu'vazino navre'nea zankura musenkase nehu'na, agi'a ahentesga hugahue.

14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.

Hagi Anumzamofo vahe'ma maka eme etruma hanafina, nazano hugahue hu'nama Ra Anumzamofo avure'ma huvempama hu'noa zantamina hugahue.

15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.

Ra Anumzamofoma amage'manentaza vahe'ma frizana, Anumzamofo avurera so'e zantfa nehie.

16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.

Ra Anumzamoka nagra kagri eri'za vahe mani'noanki'na, eri'za vahekamo'na kagri nompima eri'za e'neria a'mofo mofavre mani'noe. Ana hu'neankinka nofimo'ma kinama renante'neana katufenka nazeri fru hu'nane.

17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.

Ana hu'neanki'na kagritega humuse ofani'a hunegante'na, Ra Anumzamoka kagire nunamuna hugahue.

18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,

Hagi nazano hugahue hu'nama Ra Anumzamofo avure'ma huvempama hu'noa zantamina, maka Anumzamofo vahe'ma eme etruma hanafina ana zana hugahue.

19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!

Jerusalemi kuma'mofo agu'afima, Ra Anumzamofo mono noma me'nea kumapi, Ra Anumzamofo agi'a husga huntesue.