< Psaltaren 103 >

1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Ta Dawuda. Yabi Ubangiji, ya raina; dukan abin da yake cikin cikina, yabi sunansa mai tsarki.
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Yabi Ubangiji, ya raina, kada kuma ka manta dukan alheransa,
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
wanda yake gafarta dukan zunubai yake kuma warkar da dukan cututtuka,
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
wanda ya fanshi ranka daga rami ya naɗa maka rawani da ƙauna da kuma tausayi,
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
Wanda ya ƙosar da kai da abubuwa masu kyau domin a sabunta ƙuruciyarka kamar na gaggafa.
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Ubangiji yana aikata adalci da kuma gaskiya ga duk waɗanda aka danne.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Ya sanar da hanyoyinsa wa Musa, ayyukansa ga mutanen Isra’ila.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Ubangiji mai tausayi ne da kuma alheri, mai jinkirin fushi, cike da ƙauna.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
Ba zai yi ta zargi ba ba kuwa zai yi ta jin fushi har abada ba;
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
ba ya yin da mu gwargwadon zunubanmu ko yă sāka mana bisa ga laifofinmu.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
Gama kamar yadda sammai suke can bisa duniya, haka girmar ƙaunarsa yake wa masu tsoronsa;
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
kamar yadda gabas yake daga yamma, haka ya cire laifofinmu daga gare mu.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Kamar yadda mahaifi yake jin tausayin’ya’yansa, haka Ubangiji yake jin tausayin waɗanda suke tsoronsa;
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
gama ya san yadda aka yi mu, ya tuna cewa mu ƙura ne.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
Game da mutum dai, kwanakinsa suna kamar ciyawa da suke haɓaka kamar fure a gona;
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
iska kan hura a kansa sai ya ɓace ba a kuwa sāke tuna da inda dā yake.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Amma daga madawwami zuwa madawwami ƙaunar Ubangiji tana tare da waɗanda suke tsoronsa, adalcinsa kuma tare da’ya’yansu,
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
tare da waɗanda suke kiyaye alkawarinsa suna kuma tuna su yi biyayya da farillansa.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Ubangiji ya kafa kursiyinsa a sama, masarautarsa kuwa na mulki a bisa duka.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Yabi Ubangiji, ku mala’ikunsa, ku jarumawa masu yi masa aiki, waɗanda suke yin biyayya da maganarsa.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Yabi Ubangiji, dukanku rundunarsa ta sama, ku bayinsa waɗanda kuke aikata nufinsa.
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Yabi Ubangiji, dukanku ayyukansa ko’ina a mulkinsa. Yabi Ubangiji, ya raina.

< Psaltaren 103 >