Ordspråksboken 9
1 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
Wisdom hath builded her house, she hath hewn out her seven pillars:
2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
She hath killed her beasts; she hath mingled her wine; she hath also furnished her table.
3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
She hath sent forth her maidens: she crieth upon the highest places of the city,
4 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
Whoso [is] simple, let him turn in hither: [as for] him that wanteth understanding, she saith to him,
5 »Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
Come, eat of my bread, and drink of the wine [which] I have mingled.
6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
Forsake the foolish, and live; and go in the way of understanding.
7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
He that reproveth a scorner getteth to himself shame: and he that rebuketh a wicked [man getteth] himself a blot.
8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
Reprove not a scorner, lest he hate thee: rebuke a wise man, and he will love thee.
9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
Give [instruction] to a wise [man], and he will be yet wiser: teach a just [man], and he will increase in learning.
10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
The fear of the LORD [is] the beginning of wisdom: and the knowledge of the holy [is] understanding.
11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
For by me thy days shall be multiplied, and the years of thy life shall be increased.
12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
If thou be wise, thou shalt be wise for thyself: but [if] thou scornest, thou alone shalt bear [it].
13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
A foolish woman [is] clamorous: [she is] simple, and knoweth nothing.
14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
For she sitteth at the door of her house, on a seat in the high places of the city,
15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
To call passengers who go right on their ways:
16 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
Whoso [is] simple, let him turn in hither: and [as for] him that wanteth understanding, she saith to him,
17 »Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
Stolen waters are sweet, and bread [eaten] in secret is pleasant.
