< 4 Mosebok 13 >
1 Därefter bröt folket upp från Haserot och lägrade sig i öknen Paran.
Anante Ra Anumzamo'a amanage huno Mosesena asmi'ne,
2 Och HERREN talade till Mose och sade:
Nagrama Israeli vahe'ma zamiku'ma hu'noa mopa, 12fu'a naga nofipinti magoke magoke kva vahezmi huzmantege'za oku'a vu'za Kenani mopa ome afure'za keho.
3 »Sänd åstad några män för att bespeja Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn. En man ur var fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro hövdingar bland dem.»
Higeno Parani ka'ma hagege mopafi mani'nafintira Mosese'a Ra Anumzamofo ke amage anteno, Israeli vahepintira kva vahezmi huzmantege'za vu'naze.
4 Och Mose sände från öknen Paran åstad sådana män, efter HERRENS befallning; allasammans hörde de till huvudmännen bland Israels barn.
Anama vu'namokizmi zamagi'a ama'ne, Rubeni nagapintira, Zakuri nemofo Samua'e.
5 Och dessa voro namnen på dem: Av Rubens stam: Sammua, Sackurs son;
Simeon nagapintira, Hori nemofo Safati'e,
6 av Simeons stam: Safat, Horis son;
Juda nagapintira, Jefune nemofo Kalepi'e.
7 av Juda stam: Kaleb, Jefunnes son;
Isaka nagapintira, Josefe nemofo Iga'e,
8 av Isaskars stam: Jigeal, Josefs son;
Efraemi nagapintira, Nuni nemofo Hosea'e,
9 av Efraims stam: Hosea, Nuns son;
Benjamen nagapintira, Rafu nemofo Palti'e.
10 av Benjamins stam: Palti, Rafus son;
Zebuluni nagapinti, Sodi nemofo Gatieli'e,
11 av Sebulons stam: Gaddiel, Sodis son;
Josefe ne'mofavre Manase nagapintira, Susi nemofo Gati'e,
12 av Josefs stam: av Manasse stam: Gaddi, Susis son;
Dani nagapintira, Gemali nemofo Amieli'e,
13 av Dans stam: Ammiel, Gemallis son;
Aser nagapintira, Maikol nemofo Seturi'e,
14 av Asers stam: Setur, Mikaels son;
Nafatali nagapintira, Vofsi nemofo Nabi'e,
15 av Naftali stam: Nahebi, Vofsis son;
Gad nagapintira, Masi nemofo Geueli'e,
16 av Gads stam; Geuel, Makis son.
Ama'i oku'a vu'za mopa afure'za kehogu huzmantege'za vu'naza vene'ne zamagi'e. Hianagi Nun nemofo Hoseanku, Mosese'a Josua'e huno agi'a antemi'ne.
17 Dessa voro namnen på de män som Mose sände åstad för att bespeja landet. Men Mose gav Hosea, Nuns son, namnet Josua.
Mosese'a Kenani mopa vu'za ome afure'za kehogu, agra anage huno huzmante'ne, Anagamu Negev mareriteta, anantetira agona moparega mareriho.
18 Och Mose sände dessa åstad för att bespeja Kanaans land. Och han sade till dem: »Dragen nu upp till Sydlandet, och dragen vidare upp till Bergsbygden.
Mopamo'a inankna hu'nefi ome negeta, ana mopafima nemaniza vahera hanave vahepi hanavezamia omne'ne vahepi, osi'a mani'nafi, rama'a vahe mani'nafi ome keho.
19 Och sen efter, hurudant landet är, och om folket som bor däri är starkt eller svagt, om det är litet eller stort,
Inankna hu'nea mopafi nemanizo, ana mopamo'a knare hu'nefi, haviza hu'nefi? Ranra kuma'zamimo'a inankna hu'ne, ruherafi'za kumara ante'za mani'nafi, hanave vihu kegina hu'nazafi keho?
20 och hurudant landet är, vari de bo, om det är gott eller dåligt, och hurudana de platser äro, där de bo, om de bo i läger eller i befästa städer,
Mopamo'a inankna hu'ne, masvema'ane mopafi hagege hu'ne? Anampina zafa me'nefi omane'ne? Ete eku'ma hanuta mago'a zafa raga eri'neta eho. Ana'ma huzmante'neana krepimo ese agafa huno afure'nea knafi huzmantege'za vu'naze.
21 och hurudant själva landet är, om det är fett eller magert, om träd finnas där eller icke. Varen vid gott mod, och tagen med eder hit av landets frukt.» Det var nämligen vid den tid då de första druvorna voro mogna
Zini ka'ma hagege kokampi mareri'za ana mopa oku'a afu omere'za nege'za, Rehob vu'za Lebo-hamati kaziga uhanati'naze.
22 Så drogo de åstad och bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat.
Hagi Negevi mareri'za uhanatite'za, Anaki agehe'za Ahimanima, Sesai'ma, Talmai'zama hu'za, Hebroni mani'nazare vu'naze. (Hebroni kuma erifore hu'naza kna 7ni'a kafu agateretege'za, Zoan kumara Isipi'a erifore hu'naze).
23 De drogo upp till Sydlandet och kommo till Hebron; där bodde Ahiman, Sesai och Talmai, Anaks avkomlingar. Men Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten.
Anantetira Eskol agupofi uhanati'za, anampinti krepimo mago azankunate manumanu huno te'nea akafri'za, zafare taremoke zafa hutere nehu'za, mago'a pomigrenet ragane, fiki ragane eri'za e'naze.
24 Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man. Därtill togo de granatäpplen och fikon.
Ana kokankura Eskol agupoe hu'za hu'naze. Na'ankure mago'pima (manu manuma huno zafa rgama re'nege'za Israeli vahe'mo'za akafri'za) eri'za e'nagu hu'naze.
25 Detta ställe blev kallat Druvdalen för den druvklases skull som Israels barn där skuro av.
Hagi 40'a zage gnamofo agu'afi mopa oku'a vano hu'za afure'za kete'za e'naze.
26 Och efter fyrtio dagar vände de tillbaka, sedan de hade bespejat landet.
Mosesene, Aronine, maka'a Israeli vahe kevune Paran ka'ma hagege mopafi, Kades mani'nage'za, Kenani mopafima me'nege'za kete'za aza zamofo nanekea eme nezmasmi'za, ana mopafinti zafa ragama eri'za e'nazana eme zamaveri nehu'za,
27 De gingo åstad och kommo till Mose och Aron och Israels barns hela menighet i öknen Paran, i Kades, och avgåvo sin berättelse inför dem och hela menigheten och visade dem landets frukt.
amanage hu'za Mosesena asmi'naze, Hurantanketa vu'nona mopafina, tamage huno ami rine, tume rinena avite'ne. Hagi anampinti'ma zafa rgama erita e'nonana ama'ne.
28 De förtäljde för honom och sade: »Vi kommo till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt.
Hianagi ana mopafina hanavenentake vahe manine'za, ranra kuma'zamirera tusinasi vihu hu'naze. Hagi anampina Anaki nezmagehoza mani'nageta zamage'none.
29 Men folket som bor i landet är starkt, och städerna äro välbefästa och mycket stora; ja, vi sågo där också avkomlingar av Anak.
Ameleki vahera Negev mopafi mani'naze, Hiti vahe'ene, Jebusi vahe'ene, Amori vahe'enena agona mopafi mani'naze. Hagi Kenani vahera hageri ankenane, Jodani timofo ankenarega mani'za evu'naze.
30 Amalekiterna bo i Sydlandet, hetiterna, jebuséerna och amoréerna bo i Bergsbygden, och kananéerna bo vid havet och utmed Jordan.»
Hagi Mosese avuga, Kalepi'a otino amanage hu'ne, Kea tagane'neta antahiho, inazano fore hania zankura ontahita, otinketa marerita ana mopa omeri maneno. Na'ankure tagra hara huzmagatereta mopa erigahune.
31 Men Kaleb sökte stilla folket, så att de icke skulle knota emot Mose; han sade: »Låt oss ändå draga ditupp och intaga det, ty förvisso skola vi bliva det övermäktiga.»
Hianagi mago'a vahe'ma agrane vu'naza vahe'mo'za amanage hu'naze, tagra ana vahera zamahega osu'none. Na'ankure hanave zamimo'a tagri hanavea agatere'ne!
32 Men de män som hade varit däruppe med honom sade: »Vi kunna icke draga upp mot detta folk, ty de äro oss för starka.»
Ana mopa ome afure'za kete'za e'naza vahe'mo'za, koro nehu'za Israeli vahera havige rezmatga hu'za anage hu'naze, anama ome ke'nona mopamo'a aza'o ana mopare umani'simofona aheno nehna hugahie. Hagi ana mika vahe'ma zamage'nona vahera tusinasi vahe mani'naze.
33 Och de talade bland Israels barn illa om landet som de hade bespejat; de sade: »Det land som vi hava genomvandrat och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och alla människor, som vi där sågo, voro resligt folk. Vi sågo där ock jättarna, Anaks barn, av jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor, och sammalunda tyckte de om oss.
Ana mopafinke Nefilim vahera nezmageta, Anaki vahera, Nefilim vahe'mokizmi zamagehezagita, tagrama zamagonana kenu kna tagra hu'none. Hagi zamagrama taga'zana ana zanke hu'none.