Matteus 27
1 Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
Malado wontara qessista halaqatine dere cimati wurikka Yesusa wodhana ogge zoretida.
2 Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
Yesusa qachi efidi gazhe Philaxossas athi immida.
3 När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
Iza athi immida Yudaykka Yesusa bolla pirdetidaysa beydi atha immonta agarkina gidi ba ekida hezu tammu birra qessista halaqatisine dere cimatas zari immidi xillo asa atha immida gish ta moradis gidees. Istika histin nus ay meto ne era ekka gida.
4 och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5 Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
Hessa gish Yuday birra ehaaththaidi maqidasse gidon yegidi kezi bidi kaqeti hayqidees.
6 Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
Qessista halaqati birra denthidi “sutha waga gidida gish maqidasse mishan gujanas bessena” gida.
7 Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
Be garasan zoretidi imath gidida asatas dufo gidana mala issi mana (urqa miish medhizadeza) gade shamida.
8 Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
Hesa gish he gadey hach gakanas sutha gade getetess.
9 Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
Izas waga gidana mala Isra7ele nayti heregida hezu tammu birra qori ekida. Xoossi tana azazida mala urqa othancha gades immida getetidi nabe Ermasa dunan yotetidaysi poletidees.
10 och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11 Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
He wode Yesusay dere harizaysa sinth shiqidees. Dere harizaysikka “Neni Ayhuda kawo?” gidi oychidees. Yesusaykka ne gida mala gido gidees.
12 Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
Qessista halaqatine dere cimati iza kasasishin Yesusay istas ayne zaribeyna.
13 Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
He wode Philaxosay Yesusa apun yon nena motizakone siyikki gidees.
14 Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
Dere harizaysi kehi malalistana gakanas Yesusay issi qalaka zaribeyna.
15 Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
Dere harizaysas ba7ale galas derey qasho asappe ebeloy nus birsheto gi oychikko issi ura birshiza wogay dees.
16 Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
He wode gene othon erettida Yesusa getetiza Barbane getetiza issi qasho assi dees.
17 När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
Derey shiqida mala Pilaxosay Barbaneppene Kirstosa getetiza Yesusappe ta intess oona birshana mala koyeti? gidees.
18 Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
Philaxosay issti coo qanates athi immidaysa erishe oychidees.
19 Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
Izi pirda zuppane bolla uti dishin iza machiya iza gedeon hach tani agumora darometotistadis, hessa xillo addeza bolla ne oothonta mala giza kitta Philaxosas yedadus.
20 Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
Gido atin qessista halaqatinne cimati istas Barbaney birshistana malane qass Yesusa wodhana mala wossanas dereza qalay gagana mala othida.
21 När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
Dere harizasi namm7atappe oona birshana mala koyeti? gi oychin issti Barbane birsha gida.
22 Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
Philaxosaykka histakko Kirstosa getetiza Yesusa wosto gidees. Wurkka kaqeto gida.
23 Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
Philaxosaykka aysi? ay iita othide? gidi sista oychidees. Issitkka qasse kehi wasidi qacheto gida.
24 När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
Philaxossay hanizaysi wurikka asay ba garasan mulaketethafe atin hara ay go7ay bayndasa yushi xelidi “Haysa adeza sutha gommppe ta gesha, hayssafe guye inte shene gidi hathi ehisidi dereza sinthan ba kushe mecetidees.
25 Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
Derey wuri iza suthi nu bollane nu nayta bolla gakko gidi zaridees.
26 Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
He wodde Barbane isstas birshidi Yesusa garafisdappe guye kaqana mala athi immidees.
27 Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
Hessappe wotadarti Yesusa gede dere harizaysa gibe eeki bidi wuri shiqidi Yesusa gido athida.
28 Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
Iza mayo qaridi hara ewidi zo7o mayo mayzida.
29 och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
Aguntha akilile xaxidi gigisida, iza hu7e bolla gufanthida shambeqo gufe oshacha kushen oythidinne iza sinthan gulbatidi “Ayhuda kawo intees too” gidi iza qidhida.
30 Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
Iza bolla cutida, shomboqo gufeza iza kusheppe ekkidi Yesusa hu7en zari zaridi shocida.
31 Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
Iza bolla qidhi ka7idaysappe guye qassekka zo7o may7oza qari ekkidine kasse iza mayoza zari mayzidi kaqanaso ekki bida.
32 Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Issti ekki bishin Qarna gizasoppe yida Simona getetizade demidi masqalezakka iza wolqara tosida.
33 Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
Birshechaykka hu7e guge getetiza Golgotta getetizso gakishin ciyera walaketida woyne caje uya gidi immida, gido attin izi ganxi ekkidi uyana koybeyna.
34 räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
Iza kaqidappe guyen iza mayoza bolla sama yegidi gishetida.
36 Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
Hen utidi iza nagida.
37 Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
Haysi Ayhuda kawo Yesusa giza moto qaala iza hu7eppe bollara wothida.
38 Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
Nam7u wombadistappe issay Yesusappe oshacha bagara issay hadirsa bagra issi kaqetida.
39 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
Oggera adhi biza asay cayshene hu7e qathishe “maqidasse lalada hezu galasan othizayso, anne nena asha, ne Xoossa na gidikko anne masqale bollappe wodha” gida.
40 och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
41 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
Qessista halaqati dere cimatara gididi iza bolla qidhishe hiz gida
42 »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
Hara asa ashidees shin bena ashanas danda7ibeyna izi Isra7ele kawo gidikko ane ha7i masqale bollafe wodho, nukka iza ammanana.
43 Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
Xoossan ammanetidees, bena Xoossa na gidamala Xoosi iza dosiza gidikko anne ha7i iza asho.
44 På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
Izra issippe kaqetida wonbadetikka hessathokka casha qaala iza bolla qoqofida.
45 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
Galasappe usuppun sateppe bidi uduppun sate gakanas kumetha bittay dhumidees.
46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Udufun sate gidishin Yesusay qaala dhoqu histidi “Elohe elohe lama sebeqitani gidi wasidees. Hessa gussas birshechay “ta Xoosso ta Xoosso tana aysi agadi” gussa.
47 Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
Hen gadan eqida asatappe issi issi asati iza wasoza siyidi Elasa xeygeskko gida.
48 Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
Isstappe issadey woxi bidi utha shedho woykko zanza milatizazi ekkidi calida woyne caje yegi caphisidine shomboqo getetiza miththa xeran qaphidi uyana mala Yesusa dunakko shishidees.
49 Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
Hankko asay qasse agagitte ane Elasay yidi iza ashin beyana gida.
50 Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
Yesusay qassekka dhoqa qalan wasidi shomppo kezidees.
51 Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
He wode maqidasse magalashy bolla hu7era duge simmi daketidi nam7u kezidees bitaykka qaxidees zalatikka za7ida.
52 och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
Dufotikka doyetida, kasse hayqida Xoossa asappe daro bagay dendidees.
53 De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
Dufoppe kezidi Yesusa denthappe guye gede gesha katama gelidi darota ayfen betida.
54 Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
Xetu wotadarata halaqayne izara issippe Yesusa nagizayti bitta qathanne hanidaysa wursi beydi daro babida. Qasse haysi tummappe Xoossa nakoshin gida.
55 Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
Galilappe yidi Yesusa koshizazan othi madanas kaliza daro macashati hanizaysa wursikka hahora xelishe hen detees.
56 Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
Issta gidon magideleppe yida Maramirane, Yaqobene Yossa ayo Maramira, qassekka Zabidossa nayta ayeyira issippe detees.
57 Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
Gaddey ommarsishin Yosefo getetiza issi dure adde daysi Armatiyasa getetizasoppe yidees. Izikka ba bagara Yesusa kalizade.
58 denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
Izi Philaxossa sinthi shiqidi Philaxossay Yesusa anha izas immana mala wosin Philaxosaykka izas immana mala azazidees.
59 Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
Yosefoy anh7a ekkidi gesha mogo afalan xaxidees.
60 och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
Shuchu wocidi bees gigisida dufon ehaaththai wothidi gita shuchu gendersidi dufoza gordidees.
61 Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
Hessa wode Magidale Maramiranne hara Maramira dufoza ginan utida.
62 Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
Sambatas gigetiza wontetha galas qessista halaqatine Pharsaweti Philaxossa sinth shiqidi hiz gida.
63 och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
Godo he wordoy kasse paxa dishe hezu galasappe guye ta dendana gida qalay nu wozinan turchu gidees.
64 Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
Hessa gish iza kalizayti iza anha kaysoti ekkidi deres izi hayqoppe dendidees gidi weresonta mala hezantho galas gakanas dufoy nagistana mala azaza, akkay gikko kaseysappe guye balay adheth gidana gida.
65 Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
Philaxosaykka istas nagizayti detees bididnne intess erettida mala nagisitte gidees.
66 Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
Isstikka bidi dufoza dunna mataman gordidi nagana zabe essida.
