Matteus 14
1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
In illo tempore audivit Herodes tetrarcha famam Jesu:
2 Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
et ait pueris suis: Hic est Joannes Baptista: ipse surrexit a mortuis, et ideo virtutes operantur in eo.
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
Herodes enim tenuit Joannem, et alligavit eum: et posuit in carcerem propter Herodiadem uxorem fratris sui.
4 Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»
Dicebat enim illi Joannes: Non licet tibi habere eam.
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
Et volens illum occidere, timuit populum: quia sicut prophetam eum habebant.
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
Die autem natalis Herodis saltavit filia Herodiadis in medio, et placuit Herodi:
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
unde cum juramento pollicitus est ei dare quodcumque postulasset ab eo.
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»
At illa præmonita a matre sua: Da mihi, inquit, hic in disco caput Joannis Baptistæ.
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
Et contristatus est rex: propter juramentum autem, et eos qui pariter recumbebant, jussit dari.
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
Misitque et decollavit Joannem in carcere.
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
Et allatum est caput ejus in disco, et datum est puellæ, et attulit matri suæ.
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
Et accedentes discipuli ejus, tulerunt corpus ejus, et sepelierunt illud: et venientes nuntiaverunt Jesu.
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
Quod cum audisset Jesus, secessit inde in navicula, in locum desertum seorsum: et cum audissent turbæ, secutæ sunt eum pedestres de civitatibus.
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
Et exiens vidit turbam multam, et misertus est eis, et curavit languidos eorum.
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»
Vespere autem facto, accesserunt ad eum discipuli ejus, dicentes: Desertus est locus, et hora jam præteriit: dimitte turbas, ut euntes in castella, emant sibi escas.
16 Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»
Jesus autem dixit eis: Non habent necesse ire: date illis vos manducare.
17 De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»
Responderunt ei: Non habemus hic nisi quinque panes et duos pisces.
18 Då sade han: »Bären dem hit till mig.»
Qui ait eis: Afferte mihi illos huc.
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Et cum jussisset turbam discumbere super fœnum, acceptis quinque panibus et duobus piscibus, aspiciens in cælum benedixit, et fregit, et dedit discipulis panes, discipuli autem turbis.
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
Et manducaverunt omnes, et saturati sunt. Et tulerunt reliquias, duodecim cophinos fragmentorum plenos.
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Manducantium autem fuit numerus quinque millia virorum, exceptis mulieribus et parvulis.
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
Et statim compulit Jesus discipulos ascendere in naviculam, et præcedere eum trans fretum, donec dimitteret turbas.
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
Et dimissa turba, ascendit in montem solus orare. Vespere autem facto solus erat ibi:
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
navicula autem in medio mari jactabatur fluctibus: erat enim contrarius ventus.
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
Quarta enim vigilia noctis, venit ad eos ambulans super mare.
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
Et videntes eum super mare ambulantem, turbati sunt, dicentes: Quia phantasma est. Et præ timore clamaverunt.
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
Statimque Jesus locutus est eis, dicens: Habete fiduciam: ego sum, nolite timere.
28 Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»
Respondens autem Petrus, dixit: Domine, si tu es, jube me ad te venire super aquas.
29 Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
At ipse ait: Veni. Et descendens Petrus de navicula, ambulabat super aquam ut veniret ad Jesum.
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»
Videns vero ventum validum, timuit: et cum cœpisset mergi, clamavit dicens: Domine, salvum me fac.
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»
Et continuo Jesus extendens manum, apprehendit eum: et ait illi: Modicæ fidei, quare dubitasti?
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
Et cum ascendissent in naviculam, cessavit ventus.
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»
Qui autem in navicula erant, venerunt, et adoraverunt eum, dicentes: Vere Filius Dei es.
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
Et cum transfretassent, venerunt in terram Genesar.
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
Et cum cognovissent eum viri loci illius, miserunt in universam regionem illam, et obtulerunt ei omnes male habentes:
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna. Se Stadie i Ordförklaringarna.
et rogabant eum ut vel fimbriam vestimenti ejus tangerent. Et quicumque tetigerunt, salvi facti sunt.
