Markus 12
1 Och han begynte tala till dem i liknelser: »En man planterade en vingård och satte stängsel däromkring och högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
Buna wutona kuba tubila mu zinongo: —Mutu wumosi wukuna ndima yi vinu ayi wutungila yawu luphangu. Wukaba dibulu dimosi mu kamuninanga makundi ma vinu ayi wutunga nzo yimosi yi banga mu diambu di sunganga ndimꞌandi. Bosi mutu beni wuyekula ndima beni mu mioko mi minkuni muingi miyifutilanga. Bosi wuyenda mu nzietolo.
2 När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att denne av vingårdsmännen skulle uppbära någon del av vingårdens frukt.
Thangu yi mvedolongo mimbutu bu yifuana, buna wutuma kisadi kiandi kimosi kenda landi ndambu makundi mandi ma vinu kuidi bisadi bi ndima.
3 Men de togo fatt på honom och misshandlade honom och läto honom gå tomhänt tillbaka.
Vayi bisadi bi ndima bikanga mutu beni ayi bintuta khuba bosi bimvutula mioko na mioko.
4 Åter sände han till dem en annan tjänare. Honom slogo de i huvudet och skymfade.
Pfumu yi ndima wubuela tuma kisadi kinkaka. Banlueka ku ntu bosi bamfinga.
5 Sedan sände han åstad ännu en annan, men denne dräpte de. Likaså gjorde de med många andra: somliga misshandlade de, och andra dräpte de.
Pfumu yi ndima wubuela tuma kisadi kintatu, bamvonda. Bosi wubuela tuma bisadi binkaka biwombo, binkaka bitutu khuba ayi binkaka bivondo.
6 Nu hade han ock en enda son, vilken han älskade. Honom sände han slutligen åstad till dem, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Pfumu yi ndima wusiala ayi mutu wumosi. Mutu beni muanꞌandi wowoketi luta zola. Ku nzimunina niandi wuba wutsuka mu fidisu bu katuba: “Bela kinzika Muanꞌama”.
7 Men vingårdsmännen sade till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så bliver arvet vårt.'
Vayi minkuni mi ndima mikambasana bawu na bawu: “Taleno mutu wowo wela vinginina kiuka, yizanu tumvonda muingi kiuka kikituka kieto.”
8 Och de togo fatt på honom och dräpte honom och kastade honom ut ur vingården. --
Buna mimbuila, mimvonda ayi minloza ku nganda ndima vinu.
9 Vad skall nu vingårdens herre göra? Jo, han skall komma och förgöra vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.
Buna Pfumu ndima mbi kela vanga e? Niandi veka wela kuiza, wela vonda minkuni miomi ayi wela defisa ndima beni kuidi minkuni minkaka.
10 Haven I icke läst detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten;
Lusia tanga ko masonuku mama: Ditadi diodi diloza mintungi, dikituka ditadi di mfunu di fuma ki nzo
11 av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?»
Pfumu niandi wuvanga buawu ayi didi diambu ditsiminanga mu meso meto!
12 De hade nu gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket; ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse. Så läto de honom vara och gingo sin väg.
Buna batomba diluaku di kangisila Yesu. Bila bazaba kuawu ti bawu Yesu kavekula vayi boma baba mona nkangu wu batu. Diawu basia kumbikila ayi bayenda kuawu.
13 Därefter sände de till honom några fariséer och herodianer, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord.
Batuma ndambu yi Bafalisi ayi batu ba dikabu di Elode biza kuidi Yesu mu diambu di tomba diluaku di kumbuidila mu mambu momo kalenda tuba niandi veka.
14 Dessa kommo nu och sade till honom: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och icke frågar efter någon, ty du ser icke till personen, utan lär om Guds väg vad sant är. Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt? Skola vi giva skatt, eller icke giva?»
Bayiza kunyuvula: —A Nlongi, tuzebi ti ngeyo kiedika, wumonanga mutu boma ko bila wutalanga bizizi bi batu ko; weti longa nzila yi Nzambi mu kiedika. Diawu wutukambi, minsua midi mu futa phaku kuidi Sezali voti nana e? Tufuta voti tubika futa e?
15 Men han förstod deras skrymteri och sade till dem: »Varför söken I att snärja mig? Tagen hit en penning, så att jag får se den.»
Vayi Yesu wuzaba mayuya mawu ayi wuba kamba: —Bila mbi lunkumfiedila e? Luthuadila denali kimosi muingi ndikitala.
16 Då lämnade de fram en sådan. Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?» De svarade honom: »Kejsarens.»
Bannantina kiawu ayi wuba yuvula: —A zizi kinani kiaki ayi bisono biabi bi nani e? Bamvutudila: —Bi Sezali!
17 Då sade Jesus till dem: »Så given kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.» Och de förundrade sig högeligen över honom.
Buna Yesu wuba kamba: —Diawu luvana bi Sezali kuidi Sezali; bi Nzambi kuidi Nzambi. Babo bansimina ngolo.
18 Sedan kommo till honom några av sadducéerna, vilka mena att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom och sade:
Bosi Basaduki, batu bobo beti tuba ti bafua balendi fuluka ko, bayiza kuidi Yesu ayi banyuvula:
19 »Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som dör, och som efterlämnar hustru, men icke lämnar barn efter sig, så skall han taga sin broders hustru till äkta och skaffa avkomma åt sin broder.
—Nlongi, Moyize wutusonikina ti Bakala dikuela bu kafuidi, enati kasia buta bana ko, buna khombꞌandi kafueti vinginina nketo wowo kabikidi muingi kabuta bana mu diambu di khombꞌandi wufua.
20 Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog utan att lämna någon avkomma efter sig.
Vaba tsambuadi di bakhomba zi babakala, Muana wutheti wukuela nketo, wufua vayi kasia buta bana ko.
21 Då tog den andre i ordningen henne, men också han dog utan att lämna någon avkomma efter sig; sammalunda den tredje.
Wumuadi wuvinginina nketo beni. Niandi mamvandi wufua, kasia butabana ko. Buawu bobo buvangimina kuidi khomba yintatu,
22 Så skedde med alla sju: ingen av dem lämnade någon avkomma efter sig. Sist av alla dog ock hustrun.
nate tsambuadi yoso bakuela nketo beni, vayi basia buta kadi muanako. Kunzimunina, nketo beni mamvandi wufua.
23 Vilken av dem skall nu vid uppståndelsen, när de uppstå, få henne till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru.»
Buna mu lumbu kimfulukulu, nketo beni wela ba wunani e? Bila tsambuadi yoso yinkuela.
24 Jesus svarade dem: »Visar icke eder fråga att I faren vilse och varken förstån skrifterna, ej heller Guds kraft?
Yesu wuba vutudila: —Lulembo kukivuni. Bila lusi zaba masonoko ko ayi lusi zaba ko lulendo lu Nzambi.
25 Efter uppståndelsen från de döda taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Bila batu bafua bu bela fuluka, batu balendi buela kuelana ko ayi kuedisa ko, vayi bela ba banga zimbasi mu Diyilu.
26 Men vad nu det angår, att de döda uppstå, haven I icke läst i Moses' bok, på det ställe där det talas om törnbusken, huru Gud sade till honom så: 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'?
Vayi mu diambu di mfulukulu yi bafua, lutengi ko mu buku yi Moyize mu diambu di nti wu zitsendi phila Nzambi kanyolukila ti: Minu ndidi Nzambi yi Abalahami; Nzambi yi Isaki ayi Nzambi yi Yakobi.
27 Han är en Gud icke för döda, utan för levande. I faren mycket vilse.»
Nzambi kasi Nzambi yi batu bafua ko, vayi Nzambi yi batu badi moyo. Diawu mu nzimbala yinneni luidi!
28 Då trädde en av de skriftlärde fram, en som hade hört deras ordskifte och förstått att han hade svarat dem väl. Denne frågade honom: »Vilket är det förnämsta av alla buden?»
Nlongi wumosi wu Mina wuba wa mu thangu baba findasana ziphaka. Bu kamona ti Yesu wuvutudila bumboti Basaduki, wuyiza fikama va kaba, bosi wunyuvula: —Mu Mina mioso, Muina mbi wulutidi mfunu e?
29 Jesus svarade: »Det förnämsta är detta: 'Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.
Yesu wumvutudila: —Muina wulutidi mfunu wawu wawu: Wa Iseli, Pfumu niandi Nzambi eto, niandi kaka Nzambi;
30 Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft.'
diawu zola Pfumu Nzambi aku mu ntimꞌaku wumvimba, mu muelꞌakuwumvimba, mu mayindu maku moso ayi mu zingolo ziaku zioso.
31 Därnäst kommer detta: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.' Intet annat bud är större än dessa.»
Tala Muina wummuadi wudedikini banga wutheti: zola ndiakubanga bu weti kukizodila ngeyo veka. Kuisi ko Muina wunkaka wuviokidi Mina miami.
32 Då svarade den skriftlärde honom: »Mästare, du har i sanning rätt i vad du säger, att han är en, och att ingen annan är än han.
Nlongi beni wu Mina wumvutudila: —Nlongi, mambu kembi madi makiedika bila Pfumu Nzambi widi wumosi kaka, kuisi ko wunkaka;
33 Och att älska honom av allt sitt hjärta och av allt sitt förstånd och av all sin kraft och att älska sin nästa såsom sig själv, det är 'förmer än alla brännoffer och slaktoffer'.»
zola Nzambi mu ntimꞌaku wumvimba, zola Nzambi mu diela diaku dioso ayi mu zingolo ziaku zioso ayi zola nkundi aku banga bu wukukizodilanga, diviokidi yokila Nzambi dikaba ayi kumvana mintindu mioso mi makaba ma mfunu.
34 Då nu Jesus märkte att han hade svarat förståndigt, sade han till honom: »Du är icke långt ifrån Guds rike.» Sedan dristade sig ingen att vidare ställa någon fråga på honom.
Yesu wumona ti mu diela kavutudila, diawu kankambila: —Wisi thama ko ayi kipfumu ki Nzambi! Momo bu mavioka, kadi mutu kasia buela kunyuvula biuvu ko.
35 Medan Jesus undervisade i helgedomen, framställde han denna fråga: »Huru kunna de skriftlärde säga att Messias är Davids son?
Yesu bu kalonga muna luphangu lu Nzo Nzambi, wuba yuvula: —A buevi minlongi mi Mina mintubilanga ti Klisto Muana Davidi e?
36 David själv har ju sagt genom den helige Andes ingivelse: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
Bila niandi veka Davidi bu katuadusu kuidi pheve Yinlongo, wutuba: Pfumu wukamba kuidi Pfumuꞌama vuanda va koko kuama ku lubakala. Nate mbeni tula bambeni ziaku ku tsi bitambi biaku.
37 Så kallar nu David själv honom 'herre'; huru kan han då vara hans son?» Och folkskarorna hörde honom gärna.
Diawu, enati niandi veka Davidi wuntedila Klisto “Pfumu”, buna buevi kafueti buela bela muanꞌandi e? Nkangu wu batu wuwila Yesu mu khini.
38 Och han undervisade dem och sade till dem: »Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen
Wutuba mu malongi mandi: —Lulubukila minlongi mi Mina. Bila bawu khini beti monamu diatilanga mu mazuela manda ayi beti zola baba vaninanga mbotimu bibuangu bidi batu bawombo.
39 och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
Bayuku vuandilanga mu bibuangu bidi ku ntuala muna zinzozi lukutukunu, ayi mu bibuangu bi nzitusu mu minyengo.
40 detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa böner. De skola få en dess hårdare dom.»
Vayi beti yiba zinzo zi mafuola ayi beti sambila zitsambulu zinda muingi bamonika kuidi batu. Bela tambula thumbudulu yilutidi ngolo.
41 Och han satte sig mitt emot offerkistorna och såg huru folket lade ned penningar i offerkistorna. Och många rika lade dit mycket.
Bosi Yesu wuyenda vuanda va ndambu; va talana ayi pani ki makaba kiba muna nzo Nzambi. Ayi wuba talanga phila yoyi batu baba tudilanga zimbongo mu pani. Zimvuama ziwombo zitula zimbongo ziwombo.
42 Men en fattig änka kom och lade ned två skärvar, det är ett öre.
Ku nzimunina kuyiza nsukami wumosi wu nketo, wuba difuola, wuyiza mamvandi mu vana makaba, wutula kaka bivangi biodi bifioti-fioti.
43 Då kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistorna.
Buna Yesu wutela minlonguki miandi ayi wuba kamba: —Bukiedika ndikulukamba, nsukami wawu wu nketo, difuola diadi, niandi lutidi vana zimbongo mu pani viokila batu boso
44 Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns i hennes ägo.» Se Penning i Ordförklaringarna. Se Skärv i Ordförklaringarna.
bila batu boso baveni zimbongo, ziosi zibakambulu vua mfunuvayi niandi mu sukama kuandi veni zizioso zibedi yandi ziozi, kafueti zingila.
