Job 27

1 Åter hov Job upp sin röst och kvad:

Jopu'a mago'ene keaga'a amanage huno hu'ne,

2 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

tamagerfa huanki kasefa'ma huno mani'nea Hankavenentake Anumzamo'a, kankamuna onamino knare avu'avara hunonanteno, natrege'na tusi natazampi manue.

3 aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

Menima kasefa'ma hu'na mani'ne'nama nasimu'ma nentoana, Anumzamo nasimura namige'na mani'noe.

4 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.

Nagra havige nanekea nosu'na, havigea hu'na vahera revatga osugahue.

5 Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

Hagi tamagrama nehaza nanekegura, tamage nehaze hu'na osugahue. Ana nehu'na kefo avu'ava zana osu'na, mani fatgo hu'na mani'nena frigahue.

6 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

Nagra fatgo navu'nava'ma nehua zana kegava hu'ne'na, ana avamenteke mani'na vugahue. Nagrama kasefa'ma hu'na mani'na vanuanknafina, kumi hu'noe hu'na antahintahi hakarea osugahue.

7 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.

Nagri'ma ha'ma renenantaza vahera, kefo avu'ava'zama nehaza vahe'ma Anumzamo'ma zamazeri havizama nehiaza huno zamazeri haviza nehuno, nagri'ma zamefi hunenamiza vahera, kumi'ma nehaza vahe'ma zamazeri havizama nehiaza huno zamazeri haviza hugahie.

8 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?

Hagi Anumzamofoma amage'ma nontaza vahera, amuha zazamia omanegahie. Ana hanigeno Anumzamo'a ana vahera zamahe fananehu vagaregahie.

9 Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?

Ana vahe'mofo avate'ma knazamo'ma esanigeno zavi'ma atesniana, Anumzamo'a antahi omigahifi?

10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?

E'i ana Hankavenentake Anumzamofona musena hunonte'za, Anumzamofontega nunamuna osugahaze.

11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

Nagra menima rempima huramisuana, mago'zana eri frara okigahuanki, Anumzamofo hankave'a erinte ama hu'na tamasamigahue.

12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

Ana hankave'a tamagra'a ko ke'naze. Hianagi na'a higeta amunte omane nanekea hantageta eri hakarea nehaze?

13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

Kefo avu'ava'zama nehu'za, vahe'ma zamazeri havizama nehaza vahera, Hankavenentake Anumzamo'a miza zamia huhampri zamante'neanki'za erigahaze.

14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

Ana rama'a mofavrea antegahazanagi, ana mofavre naga'zmia hapi zamahege, zamagaku hu'za frige hugahaze.

15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

Hagi mago'ama ofri'ma manisaza vahera, ruzahu ruzahu krimo zamahe frisnige'za, kento a'nane nagazmimo'za ana vahekura zamasunkura hu'za zavira otegahaze.

16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,

Kefo zamavu'zamava'ma nehaza vahe'mo'za rama'a zago eri atru nehu'za, kukenanena rama'a eri tru hanageno hihi huno marerigahianagi,

17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

fatgo zamavu'zmava'ma nehaza vahe'mo'za ana kukena eri nehankresnage'za, ke'zami omne vahe'mo'za ana vahe'mokizmi zagoa refko hu'za erigahaze.

18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

Kefo zamavu'zmava'ma nehaza vahe'mo'zama noma kisazana, pamponkemofo nomo'ma hiaza huno hankave'a omane no negi'za, mani'ne'za hozama kvama hanazana tona no kizankna hu'za nona kigahaze.

19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

Kumi'ma nehaza vahe'mo'zama nozamifima masazana zago vahekna hu'za nemasaze. Hianagi mase'nafinti'ma oti'zama kazana, maka fenozamimo'a igafi freno omnetfa nehie.

20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

Timo'ma hageno eaza huno, hazenke zamo'a eno eme zamavareno fregahie.

21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

Zage fre kazigati zaho'mo eme zamazeri komenkame huno zamavaresga huno fresnige'za, ko'ma mani'naza nonkumatera omanigahaze.

22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.

Ana zahomo'a ana vahekura asunkura huozmanteno zamazeri haviza hanige'za, ana zahomofo hankavegu koro nehu'za zamagare'za fregahaze.

23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.

Hianagi maka vahe'mo'zama ana zama fore haniaza nege'za, zamaza rupro nehu'za tusi zamagiza regahaze.