Galaterbrevet 4
1 Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
But I say, that the heir, as long as he is a minor, differs in no respect from a servant, though he is owner of all;
2 ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
but is under guardians and managers till the time appointed by the father.
3 Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
So, also, we, when we were minors, were in bondage under the rudiments of the world.
4 Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
But when the fullness of the time came, God sent forth his Son, born of a woman, born under the law,
5 för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
that he might buy off those who were under the law, that we might receive the adoption.
6 Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
And because you are sons, God has sent forth the Spirit of his Son into your hearts, crying, Abba, Father.
7 Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
So, then, you are no longer a servant, but a son; and if a son, an heir also of God, through Christ.
8 Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
But, then, because you knew not God, you were enslaved to those who, by nature, are not gods:
9 Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
now, however, after having known God, rather indeed having been known by God, how is it that you are turning back to the weak and beggarly rudiments, to which you desire again to be in bondage, as at first?
10 I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
You observe days and months and times and years.
11 Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
fear for you, lest I have bestowed labor upon you in vain.
12 Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
Brethren, I beseech you, be as I am; because I was as you are. You have injured me in nothing.
13 I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
You know that through weakness of the flesh I preached the gospel to you at the first:
14 Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
and my trial, which was in my flesh, you did not despise or loathe; but you received me as an angel of God, as Christ Jesus.
15 När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
How great, then, was your blessedness! For I testify for you, that, if possible, you would have torn out your eyes, and have given them to me.
16 Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
Have I then become your enemy, because I tell you the truth?
17 Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
They are ardently attached to you, but not honorably; indeed, they desire to exclude us, that you may be ardently attached to them.
18 Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
It is honorable to be ardently attached always, in what is honorable, and not only when I am present with you.
19 I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
My little children, for whom I again suffer the pains of gestation, till Christ be formed in you,
20 Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
I desire to be present with you now, and to change my tone, for I am in doubt concerning you.
21 Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
Tell me, you that desire to be under the law, do you not understand the law?
22 Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
For it is written, that Abraham had two sons; one by a bondmaid, and one by a free woman.
23 Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
But the one by the bondmaid was born according to the flesh; the other, by the free woman, was by promise.
24 Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
These things are allegorized: for these women are the two covenants; the one from the Mount Sinai that brings forth for bondage, which is Hagar.
25 Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
For Hagar represents Mount Sinai in Arabia, and corresponds to the present Jerusalem, for she is in bondage with her children.
26 Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
But Jerusalem which is above is free; and she is the mother of us all.
27 Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»
For it is written: Rejoice you barren, that do not bear: break forth and cry aloud, you that travail not: for many more are the children of the deserted, than of her that had the husband of the deserted.
28 Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
We, indeed, brethren, like Isaac, are children of promise.
29 Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
But as then, he that was born according to the flesh persecuted him that was born according to the Spirit, so even now.
30 Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»
But what says the scripture? Cast out the bondwoman and her son; for the son of the bondwoman shall not be heir with the son of the free-woman.
31 Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. Se Makter i Ordförkl.
Therefore, brethren, we are not children of the bondwoman, but of the free-woman.
