Hesekiel 27
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Hichun Pakai thusei hiche hi kahenga ahung lhunge.
2 Du människobarn, stäm upp en klagosång över Tyrus;
“Mihem chapa, Tyre a dinga thi lhahna la a sah peh in.
3 säg till Tyrus: Du som bor vid havets portar och driver köpenskap med folken, hän till många havsländer, så säger Herren, HERREN: O Tyrus, du säger själv: »Jag är skönhetens fullhet.»
Vannoi leisetna sumkol veina munpi pen twikhanglen'a kongkai mun thupitah chu ahi. Thanei natah Pakaija kon hiche thuhi Tyre mite pen. O Tyre! Nangman nakiletsah in kaoi chamkim soh e nati.
4 Ja, dig som har ditt rike ute i havet, dig gjorde dina byggningsmän fullkomlig i skönhet.
Nangin nagamgi twikhanglen chanin nakeh lenne. Nasem doh hon nasem hoi chamkim soh tauve.
5 Av cypress från Senir timrade de allt plankverk på dig; de hämtade en ceder från Libanon för att göra din mast.
Nangma kong innei lentah tobang nahi. Nangma Senir gam'a chahthing hoi pen pena kisem nahi. Kong chunga kitung doh dingin amahon Lebanon gam Cedar thing alauve.
6 Av ekar från Basan tillverkade de dina åror. Ditt däck prydde de med elfenben i ädelt trä från kittéernas öländer.
Bashan gam'a gangpi thing ho chun nakong khe ho nasuipeh uve. Nalhong ho chu Cyprus twipang chah thinggo kisem ahin, asung saiha a kisem ahi.
7 Ditt segel var av fint linne, med brokig vävnad från Egypten, och det stod såsom ditt baner. Mörkblått och purpurrött tyg från Elisas öländer hade du till soltält.
Nakong tolna ponlap chu Egypt gam'a tupat ponnem hoipen a kisem ahin, chule nachunga chun ponlap bangin akijal e. Nangma nakong khunna chu twikhanglen panga konna vandum le ponsandup a vah set kisem noija chun nadinge.
8 Sidons och Arvads invånare voro roddare åt dig; de förfarna män du själv hade, o Tyrus, dem tog du till skeppare.
Nakong khe jap a pang ho chu Sidon leh Arvad a kon ahiuvin, nakong suija pang ho chu Tyre mun khutthem ho ahiuve.
9 Gebals äldste och dess förfarnaste män tjänade dig med att bota dina läckor. Alla havets skepp med sina sjömän tjänade dig vid ditt varubyte.
Geballa kon khut them mihon akong chu twilut louna dingin athoimat peh un ahi. Asumkol veina khantouna ding chun gamtinna kon in thilpoh pumin kong tol hon kong ahin tollut lut uve.
10 Perser, ludéer och putéer funnos i din här och voro ditt krigsfolk. Sköldar och hjälmar hängde de upp i dig; dessa gåvo dig glans.
Gamla tah a um Persia, Lydia chuleh Libya a hung kon pasal ho chun thahat nasepai a chun apang uve. Amahon nangma nasatah a najanao vetsah in alummu leh apho hou nabanga akhai uve.
11 Arvads söner stodo med din här runt om på dina murar, gamadéer hade sin plats i dina torn. Sina stora sköldar hängde de upp runt om på dina murar; de gjorde din skönhet fullkomlig.
Arvad leh Helech a kon pasal ho chu kulbang chunga chun ading uve. Na insung ho jong Gammad a kon mihon nasah peh u ahi. Nahoina suh chamkimnan alumu nabanga akhai uve.
12 Tarsis var din handelsvän, ty du var rik på allt slags gods silver, järn, tenn och bly gavs dig såsom betalning.
Tarshish miten kivei miho chu nathil joh lah a dangka, thih, langva, chule ngen ho chu ahung kichoh jiuvin ahi.
13 Javan, Tubal och Mesek, de drevo köpenskap med dig; trälar och kopparkärl gåvo de dig i utbyte.
Greece gam, Tubal gam, chuleh Meshech gam'a konna kivei miho chun soh ho le sum enga kisem thilkeu ho chu nang ho toh kiveito nading in ahin pouve.
14 Vagnshästar, ridhästar och mulåsnor gåvos åt dig såsom betalning från Togarmas land.
Beth-togarmah a konin sakol, sakol kangtalai chule sangan ho jouse chu nathilkeu toh kithot to dingin ahunguve.
15 Dedans söner drevo köpenskap med dig ja, många havsländer drevo handel i din tjänst; elfenben och ebenholts tillförde de dig såsom hyllningsgåvor.
Dedan a konna kivei miho chun saiha ho leh ebony thinga kisem thilkeu ho chu thil manna peh dingin ahin pouvin, hiti chun twikhanglen panga kailhang munho tamtah chu nangma thuneina noija um ahiuve.
16 Aram var din handelsvän, ty du var rik på konstarbeten; karbunkelstenar, purpurrött tyg, brokiga vävnader och fint linne. koraller och rubiner gåvo de dig såsom betalning.
Syria ten asumkol vei mihou chu nahao satna thilkeu jat tamtah ho chodin ahin solluve. Amahon songmantam engdum, ponsandup, pahcha jemhoi tah tah a kikhong pon, tupat ponnem chule Coral leh Ruby songmantam a kisem kijepna ho a kisumkol veipi to dingin ahin pouve.
17 Juda och Israels land drevo köpenskap med dig; vete från Minnit, bakverk och honung, olja och balsam gåvo de dig i utbyte.
Judah leh Israel in thih a kisem thilho Minnith na kon kilhaina suhlou chang, theichang, khoiju, Olive thao leh than namtwi ho hin nangto akivei khome.
18 Damaskus var din handelsvän, ty du var rik på konstarbeten, ja, på allt slags gods; de kommo med vin från Helbon och med ull från Sahar.
Damuscus in asumkol vei miho chu Hebronna konin Jul eh Zahar la kon Samul kang ho ahin poh sah in, nahaosatna natilkeu ho chodin ahin sole.
19 Vedan och Javan gåvo dig spånad såsom betalning; konstsmitt järn och kassia och kalmus fick du i utbyte.
Greek miho Uz a konin nasumkol veiho toh kivei khom din ahin sole. Thih a kisem, thingthal thinga kisem chule thil namtwi ho chu na thih ho toh lhet din ahin pouve.
20 Dedan drev köpenskap hos dig med sadeltäcken att rida på.
Dedan in asumkolvei miho chun nangma toh kivei khom din kampola sakol pho mantam tah tah ho chu ahin poi.
21 Araberna och Kedars alla furstar, de drevo handel i din tjänst; med lamm och vädurar och bockar drevo de handel hos dig.
Arabian te leh Kedar leng chapaten asumkol vei miho chu kelngoi nou ho le kelngoichal ho chu nang thilkeu to kilhet to din ahin pouvin ahi.
22 Sabas och Raemas köpmän drevo köpenskap med dig; kryddor av allra yppersta slag och alla slags ädla stenar och guld gåvo de dig såsom betalning.
Sehba leh Raamah a sumkolvei miho chu thing ai-eng, songmantam chule sana ho chu ajat jousen nangma thih akisem thilho toh kilheh dingin ahunguve.
23 Haran, Kanne och Eden, Sabas köpmän, Assur och Kilmad drevo köpenskap med dig.
Haran, Canneh, Eden, Sheba, Asshur chule Kilmad ho jong asumkol veimi ho toh ahunguve.
24 De drevo köpenskap hos dig med sköna kläder, med mörkblå, brokigt vävda mantlar, med mångfärgade täcken, med välspunna, starka tåg, på din marknad.
Amaho chun deitum pon jatchom cjhoma kisem ho –pondum, pon kijem pah bitbet ho, lhong ponpha apolla kisem ho kijel tupma chule khaova kikantup ho ahin pouvin ahi.
25 Tarsis-skepp foro åstad med dina bytesvaror. Så fylldes du med gods och blev tungt lastad, där du låg i havet.
Tarshish ho kong len ho chu nanga ding twikhanglen chunga kiveina gari ho chu ahiuve. Na twikol gamsunga nathih john a inho a chun agei chan adimin ahi.
26 Och dina roddare förde dig åstad, ut på de vida vattnen. Då kom östanvinden och krossade dig. där du låg i havet.
Ahivangin ven, nakong tol hon twikhanglen na huipi gopi kitholah a natollut u ahitai. Solam kong kai mun thahattah chun nakong atatkha in twikhanglen lailunga chun napolut tai.
27 Ditt gods, dina handels- och bytesvaror, dina sjömän och skeppare, dina läckors botare och dina bytesmäklare, allt krigsfolk på dig, allt manskap som fanns ombord på dig, de sjunka nu ned i havet, på ditt falls dag.
Imajouse mangah ahitai. Nahaosatna jouse leh nachihna jouse leh nakong tolho leh nakong lamkai te ahiuvin, nakong semho ahin, nasumkol veiho ahin, chule na gollhang ho ahiuvin, namanthah nikho chun nakong sunga touho jouse twikhanglen tollanga alhalhum soh tauve.
28 Vid dina skeppares klagorop bäva markerna,
Twikhanglen panga nakhop ho chu kong lamkaite kichat tijat a aka jeh u chun akihot lhu gam tauve.
29 och alla som ro med åror övergiva sina skepp; sjömän och alla skeppare på havet begiva sig i land.
Nakong khechun jousen akong u adalha tauve. Kong tolho leh kong lamkai ho chu twikhanglen pam neldi lah a chun ahung ding uve.
30 De ropa högt över ditt öde och klaga bittert; de strö stoft på sina huvuden och vältra sig i aska.
Amaho hapen in apeng uvin chuleh lhase tah in akap uve. Amahon aluchung uvah leivui akithe khumun leivui lah a akitang leuve.
31 De raka sig skalliga för din skull och hölja sig i sorgdräkt; de gråta över dig i bitter sorg, under bitter klagan.
Amahon nachunga alunggim najeh in alujang sam u akivo chai uvin chule khaodip pon akisil uve. Nanga dingin ama lungna tah in akap uvin, chuleh lunghem tah in aum uve.
32 Med jämmer stämma de upp en klagosång om dig, en klagosång över ditt öde: »Vem var såsom Tyrus, hon som nu ligger i det tysta ute i havet?»
Nang chunga peng loi loijun akap pum uvin chuleh nalung hem piuve. Amahon hiche thilhahna la hi lungkham tah in asauve. Tyre tobang khopi dang ana um kham! Tun twikhanglen tol lang in thipchet in aumtai.
33 Där dina handelsvaror sattes i land från havet mättade du många folk; med ditt myckna gods och dina många bytesvaror riktade du jordens konungar.
Nakiveina thil ho chun namtin vaipi tamtah ngaichat abulhit peh in leiset ning langa lengho chu nakiveina chun ahaosah e.
34 Men nu, då du har förlist och försvunnit ifrån havet, ned i vattnens djup, nu hava dina bytesvaror och allt ditt manskap sjunkit med dig.
Tun nang kong kitatgep chu nahitai. Twikhanglen toa chip deh a um nahi. Nakiveina thilho leh kong sunga natongho jouse nangma toh nakum suh khom tauve.
35 Havsländernas alla inbyggare häpna över ditt öde, deras konungar stå rysande, med förfäran i sina ansikten.
Twikhanglen pama cheng ho jouse tijat kichat umtah nevangsetna jeh in akicha gam tauve. Aleng teu kichat in adim tauve, chule maimol deh duh in aveuve.
36 Köpmännen ute bland folken vissla åt dig; du har tagit en ände med förskräckelse till evig tid.
Namtin vaipi lah sumkolvei mihon nangma mitmun alu nathin khum taove. Ajeh chu nangma tijat umtah naki chaitan, chule naa hung nung umdoh kit louhel ding ahitai.
