2 Samuelsboken 22
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
David cantó las palabras de este cántico al Señor el día en que el Señor lo salvó de todos sus enemigos y de Saúl.
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
Entonces cantó: El Señor es mi roca, mi fortaleza y mi salvador.
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
Él es mi Dios, mi roca que me protege. Él me protege del mal, su poder me salva, me mantiene seguro. Él es mi protector; es mi salvador; me libra de la violencia.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Pido ayuda al Señor, merecedor de alabanza, y me salva de los que me odian.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
Las olas de la muerte me arrastran, las aguas de la destrucción me inundan;
El sepulcro enrolló sus cuerdas en torno a mí; la muerte me tendió trampas. (Sheol h7585)
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
En mi desesperación invoqué al Señor; clamé a mi Dios. Él escuchó mi voz desde su Templo; mi grito de auxilio llegó a sus oídos.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
La tierra se estremeció, los cimientos de los cielos temblaron por su cólera
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
Humo salía de sus narices, y fuego de su boca, carbones ardientes que ardían ante él.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
Apartó los cielos y descendió, con nubes oscuras bajo sus pies.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
Montado en un ser celestial voló, abalanzándose sobre las alas del viento.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
Se escondió en las tinieblas, cubriéndose con negras nubes de lluvia.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
De su resplandor brotaron carbones ardientes.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
El Señor tronó desde el cielo; resonó la voz del Altísimo.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
Disparó sus flechas, dispersando a sus enemigos, los derrotó con sus rayos.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
El Señor rugió, y con el viento del aliento de su nariz se vieron los valles del mar y se descubrieron los cimientos de la tierra.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Bajó su mano desde arriba y me agarró. Me sacó de las aguas profundas.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Me rescató de mis poderosos enemigos, de los que me odiaban y eran mucho más fuertes que yo.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Se abalanzaron sobre mí en mi peor momento, pero el Señor me sostuvo.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Me liberó, me rescató porque es feliz conmigo.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
El Señor me recompensó por hacer lo correcto; me pagó porque soy inocente.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Porque he seguido los caminos del Señor; no he pecado apartándome de mi Dios.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
He tenido presente todas sus leyes; no he ignorado sus mandamientos.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
Soy irreprochable a sus ojos; me guardo de pecar.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
El Señor me ha recompensado por hacer lo justo. Soy inocente ante sus ojos.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
Demuestras tu fidelidad a los que son fieles; demuestras integridad a los que son íntegros,
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Te muestras puro a los que son puros, pero te muestras astuto con los astutos.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
Tú salvas a los humildes, pero tus ojos vigilan a los soberbios para abatirlos.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
Tú, Señor, eres mi lámpara. El Señor ilumina mis tinieblas.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
Contigo puedo abatir una tropa de soldados; contigo, Dios mío, puedo escalar un muro de la fortaleza.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
El camino de Dios es absolutamente correcto. La palabra del Señor es digna de confianza. Es un escudo para todos los que acuden a él en busca de protección.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
Porque ¿quién es Dios sino el Señor? ¿Quién es la Roca, sino nuestro Dios?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
Dios me hace fuerte y me mantiene seguro.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Me hace seguro como el ciervo, capaz de caminar por las alturas con seguridad.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Me enseña a luchar en la batalla; me da la fuerza para tensar un arco de bronce.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
Me protege con el escudo de su salvación; su ayuda me ha engrandecido.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Me diste espacio para caminar y evitaste que mis pies resbalaran.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Perseguí a mis enemigos y los alcancé. No me devolví hasta haberlos destruido.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
Los derribé y no pudieron levantarse. Cayeron a mis pies.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Me hiciste fuerte para la batalla; hiciste que los que se levantaron contra mí se arrodillaran ante mí.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
Hiciste que mis enemigos huyeran; destruí a todos mis enemigos.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
Ellos clamaron por ayuda, pero nadie vino a rescatarlos. Incluso clamaron al Señor, pero él no les respondió.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
Los convertí en polvo, como el polvo de la tierra. Los aplasté y los arrojé como lodo en la calle.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Me rescataste de los pueblos rebeldes; me mantuviste como gobernante de las naciones: gente que no conocía ahora me sirve.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
Los extranjeros se acobardan ante mí; en cuanto oyen hablar de mí, me obedecen.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
Se desalientan y salen temblando de sus fortalezas.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
¡El Señor vive! ¡Bendita sea mi Roca! ¡Alabado sea el Dios que me salva!
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
Dios me vindica, pone a los pueblos bajo mis pies,
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Y me libera de los que me odian. Me mantiene a salvo de los que se rebelan contra mí, me salva de los hombres violentos.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
Por eso te alabaré entre las naciones, Señor; cantaré alabanzas sobre lo que tú eres.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Has salvado al rey tantas veces, mostrando tu amor fiel a David, tu ungido, y a sus descendientes por siempre.
