2 Kungaboken 12

1 I Jehus sjunde regeringsår blev Joas konung, och han regerade fyrtio år i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, från Beer-Seba. 2 Krön 24,1 f.

In the seventh year of Jehu, Jehoash reigned. And he reigned for forty years in Jerusalem. The name of his mother was Zebiah from Beersheba.

2 Och Joas gjorde vad rätt var HERRENS ögon, så länge han levde, prästen Jojada hade varit hans lärare.

And Jehoash did what was right in the sight of the Lord, during all the days that Jehoiada, the priest, taught him.

3 Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.

Yet still he did not take away the high places. For the people were still immolating, and burning incense, in the high places.

4 Och Joas sade till prästerna: »Alla penningar vilka såsom heliga gåvor inflyta till HERRENS hus, gångbara penningar, sådana som utgöra lösen för personer, efter det värde som för var och en bestämmes, och alla penningar som någon av sitt hjärta manas att bära till HERRENS hus,

And Jehoash said to the priests: “All of the money for the holy things, which has been brought into the temple of the Lord from those who pass by, which is offered for the price of a soul, and which they bring into the temple of the Lord willingly, from their own free heart:

5 dem skola prästerna taga emot, var och en av sina bekanta, och de skola därmed sätta i stånd vad som är förfallet på HERRENS hus, överallt där något förfallet finnes.»

let the priests, according to their ranks, take and use it in order to repair the surfaces of the house, wherever they see anything in need of repair.”

6 Men i konung Joas' tjugutredje regeringsår hade prästerna ännu icke satt i stånd vad som var förfallet på huset.

And yet, even until the twenty-third year of king Jehoash, the priests did not repair the surfaces of the temple.

7 Då kallade konung Joas till sig prästen Jojada och de övriga prästerna och sade till dem: »Varför sätten I icke i stånd vad som är förfallet på huset? Nu fån I icke längre taga emot penningar av edra bekanta, utan I skolen lämna dem ifrån eder till det som är förfallet på huset.»

And king Jehoash called the high priest, Jehoiada, and the priests, saying to them: “Why have you not repaired the surfaces of the temple? Therefore, you may no longer accept money according to your ranks. Instead, return it in order that the temple may be repaired.”

8 Och prästerna samtyckte till att icke taga emot penningar av folket, och ej heller befatta sig med att sätta i stånd vad som var förfallet på huset.

And so the priests were prohibited from accepting any more money from the people to repair the surfaces of the house.

9 Då tog prästen Jojada en kista och borrade ett hål på locket och ställde den bredvid altaret, på högra sidan, när man går in i HERRENS hus. Och prästerna som höllo vakt vid tröskeln lade dit alla penningar som inflöto till HERRENS hus.

And the high priest, Jehoiada, took a certain chest, and he opened a hole in the top, and he placed it beside the altar, to the right of those who were entering the house of the Lord. And the priests who kept the doors put all the money in it which was being brought into the temple of the Lord.

10 Men så snart de då märkte att mycket penningar fanns i kistan, gick konungens sekreterare ditupp jämte översteprästen, och de knöto in och räknade sedan de penningar som funnos i HERRENS hus.

And when they saw that there was a great amount of money in the chest, the scribe of the king and the high priest went up and poured it out. And they counted the money that was found in the house of the Lord.

11 Därefter överlämnades de uppvägda penningarna åt de män som förrättade arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus, och dessa betalade ut dem åt de timmermän och byggningsmän som arbetade på HERRENS hus,

And they gave it out, by number and measure, to the hands of those who were over the masons of the house of the Lord. And they weighed it out to the carpenters and masons, to those who were working in the house of the Lord

12 och åt murarna och stenhuggarna, så ock till inköp av trävirke och huggen sten för att sätta i stånd vad som var förfallet på HERRENS hus, korteligen, till alla utgifter för att sätta huset i stånd.

and restoring the surfaces, and to those who were cutting stones, and buying timber and stones to be cut, so that the repairs to the house of the Lord might be finished: for all that was needed toward the expenses in order to strengthen the house.

13 Men man gjorde inga silverfat för HERRENS hus, ej heller knivar, skålar, trumpeter eller andra föremål av guld eller av silver, för de penningar som inflöto till HERRENS hus,

Yet truly, from the same money, they did not make for the temple of the Lord water pitchers, or small hooks, or censers, or trumpets, or any vessel of gold or silver, from the money that was brought into the temple of the Lord.

14 utan man gav dem åt arbetarna, och dessa satte därför HERRENS hus i stånd.

For it was given to those who were doing the work, so that the temple of the Lord might be repaired.

15 Och man höll icke någon räkenskap med de män åt vilka penningarna överlämnades, för att de skulle giva dem åt arbetarna, utan de fingo handla på heder och tro.

And they did not ration the money to the men who received it in order to distribute it to the artisans. Instead, they bestowed it with faith.

16 Men skuldoffers- och syndofferspenningarna gingo icke till HERRENS hus utan tillföllo prästerna.

Yet truly, the money for offenses and the money for sins, they did not bring into the temple of the Lord, since it was for the priests.

17 På den tiden drog Hasael, konungen i Aram, upp och belägrade Gat och intog det, därefter ställde Hasael sitt tåg upp mot Jerusalem.

Then Hazael, the king of Syria, ascended and fought against Gath, and he captured it. And he directed his face, so that he might ascend against Jerusalem.

18 Då tog Joas, Juda konung, allt vad hans fäder Josafat, Joram och Ahasja, Juda konungar, hade helgat åt HERREN, och vad han själv hade helgat åt HERREN, och allt guld som fanns i skattkamrarna i HERRENS hus och i konungshuset, och sände det till Hasael, konungen i Aram, och då lämnade denne Jerusalem i fred.

For this reason, Jehoash, the king of Judah, took all the sanctified things, which Jehoshaphat, and Jehoram, and Ahaziah, his fathers, the kings of Judah, had consecrated and which he himself had offered, and all the silver that could be found in the treasuries of the temple of the Lord and in the palace of the king, and he sent it to Hazael, the king of Syria. And so he withdrew from Jerusalem.

19 Vad nu mer är att säga om Joas och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

Now the rest of the words of Jehoash, and all that he did, have these not been written in the book of the words of the days of the kings of Judah?

20 Och hans tjänare uppreste sig och sammansvuro sig och dräpte Joas i Millobyggnaden, som sträcker sig ned mot Silla.

Then his servants rose up and conspired among themselves. And they struck down Jehoash, at the house of Millo, on the descent of Silla.

21 Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slogo honom till döds. Och man begrov honom hos hans fäder i Davids stad. Och hans son Amasja blev konung efter honom

For Jozacar, the son of Shimeath, and Jehozabad, the son of Shomer, his servants, struck him, and he died. And they buried him with his fathers in the city of David. And Amaziah, his son, reigned in his place.