1 Kungaboken 4
1 Konung Salomo var nu konung över hela Israel.
To pongah Solomon siangpahrang mah Israel prae boih to uk.
2 Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;
Anih ih angraengnawk loe, qaima Zadok capa Azariah,
3 Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;
Shisha capa Elihoreph hoi Ahijah loe ca tarikkung ah oh hoi; Ahilud capa Jehoshaphat loe hmuenmae pakuemkung ah oh.
4 Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;
Jehoiada capa Benaiah loe misatuh angraeng ah oh; Zadok hoi Abiathar loe qaima ah oh hoi;
5 Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;
Nathan capa Azariah loe angraengnawk khenzawnkung ah oh; Nathan capa Zabud loe angraengnawk ukkung ah oh moe, siangpahrang poekhaih paekkung, ampui ah oh;
6 Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.
Ahishar loe siangpahrang im khenzawnkung ah oh; Abda capa Adoniram loe tamut kokhaih toksahkung ah oh.
7 Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.
Solomon mah Israel prae hatlaihnetto thungah ukkung to suek boih; nihcae thung ih kami maeto boih mah siangpahrang hoi siangpahrang imthung takoh hanah, saning kruek khrahto thung caaknaek to paek o.
8 Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;
To kaminawk ih ahmin loe, Ephraim prae ih mae nui hoiah Hur ih caanawk,
9 Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;
Makaz, Shaalbim, Beth-Shemesh hoi Elon-Beth-hanan vangpui ih Dekkar ih caanawk;
10 Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;
Sokoth hoi Helpher prae boih hoi Arubboth vangpui ih Hesed ih caanawk;
11 Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;
Dor prae thung boih ukkung, Solomon canu Taphath ih sava Abinadab ih caanawk;
12 Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;
Taanak, Mediido, Beth-Shaen vangpui hoi Abel-Meholah prae boih, Jokneam vangpui tasa bang khoek to, Jezereel vangpui tlim, Zartanah vangpui taengah kaom, Beth-Shaen prae boih ukkung, Ahilud capa Baana;
13 Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;
Gilead prae ah Manasseh capa Jair mah tawnh ih vangpui ah kaom, Bashan prae Argob hmuen ih sipae hoi sumkamling khongkha hoiah athung ih vangpui quitarukto ukkung, Gilead prae Ramoth vangpui ih Geber ih caanawk;
14 Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;
Mahanaim vangpui ih Iddo capa Ahinadab;
15 Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;
Naphtali prae ukkung Solomon canu Basemath ih sava Ahimmaz;
16 Baana, Husais son, i Aser och Alot;
Asher hoi Aloth prae ah, Hushai capa Baana;
17 Josafat, Paruas son, i Isaskar;
Assakar ah paruah capa Jehoshaphat;
18 Simei, Elas son, i Benjamin;
Benjamin ah Elah capa Shimei;
19 Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.
Amor siangpahrang Sihon ih prae, Bashan siangpahrang Og ih prae hoi Gilead prae ah loe Uri capa Gebert to zaehoikung angraeng ah oh. Prae thungah loe anih khue ni ukkung ah oh.
20 Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.
Judah hoi Israel kaminawk loe tuipui taengah savuet zetto pop o; nihcae loe caak o, naek o moe, anghoe o.
21 Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.
Solomon mah, Vapui hoi Philistin prae, Izip prae ramri karoek to, prae to uk boih; hae prae kaminawk loe tangqum to sin o moe, Solomon hing thung anih ih tok to sak pae o.
22 Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,
Solomon imthung takoh mah nito thung caak ih hmuennawk loe, takaw dip tahhaih kor quithumto, buh kor quitarukto,
23 tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.
kathawk parai maitaw tae hato, taw ah pacah ih maitaw tae pumphae to, saza, tasuk hoi sakhi thui ai ah, tuu cumvaito; kathawk parai tavaanawk doeh a caak o.
24 Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,
Solomon loe vapui hoi niduem bang boih, Tiphsah hoi Azzah vangpui khoek to siangpahrangnawk to uk; anih ohhaih ataeng boih ah misa monghaih to oh.
25 Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.
Solomon hing thung Judah hoi Israel, Dan hoi Beersheba karoek to, monghaih hoiah khosak o, kami boih mah angmah ih misur takha hoi thaiduetkung to tawnh o.
26 Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.
Solomon loe angmah ih hrang lakok suekhaih ahmuen sing palito tawnh moe, hrang angthueng misatuh kami sang hatlaihnetto a tawnh.
27 Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.
Prae toksah angraengnawk loe khrah kruek kami maeto mah, Solomon siangpahrang hoi anih ih caboi nuiah buhcaak han angzo kaminawk boih hanah caaknaek to paek o; nihcae loe tidoeh vawt o ai.
28 Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.
Barli cang hoi hrang rawkcaak doeh, angmacae paekhaih atue phak naah, kami boih mah prae toksah angraengnawk ohhaih ahmuen ah sinh pae o.
29 Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,
Sithaw mah Solomon hanah palunghahaih, kalen parai panoek thaihaih, tuipui taeng ih savuet baktiah kakawk palungthin to paek.
30 så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.
Solomon loe ni angyae bang ih kaminawk boih hoi Izip prae ih palungha kaminawk boih pongah doeh palungha kue.
31 Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.
Anih loe kaminawk boih pongah palungha kue; Ezrah acaeng Ethan, Mahol capa Heman, Kalkol hoi Darda pongah doeh palungha kue; anih ih ahmin loe a taengah kaom prae kaminawk boih ah amthang.
32 Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.
Palungha thuitaekhaih lok sang thumto hoi laa sangto pacoeng, pangato loe anih mah tarik.
33 Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.
Lebanon ih sidar thingkungnawk hoi sipae nuiah kamprawk hyssop kungnawk mataeng doeh a thuih thai boih. Taw ih moinawk, tavaanawk, long ah kavak amiinawk hoi tanganawk to panoek boih.
34 Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom. Se Vän i Ordförkl. Se Ordspråk i Ordförkl.
Acaeng kaminawk boih, long pum ah kaom siangpahrangnawk boih mah Solomon palunghahaih lok to thaih o, anih ih lok tahngaih hanah angzoh o.
