< Romarbrevet 13 >
1 Hvar och en vare Öfverhetene, som väldet hafver, underdånig; ty ingen Öfverhet är, utan af Gudi; den Öfverhet, som är, hon är skickad af Gudi.
১যুষ্মাকম্ একৈকজনঃ শাসনপদস্য নিঘ্নো ভৱতু যতো যানি শাসনপদানি সন্তি তানি সৰ্ৱ্ৱাণীশ্ৱৰেণ স্থাপিতানি; ঈশ্ৱৰং ৱিনা পদস্থাপনং ন ভৱতি|
2 Derföre, ho sig sätter emot Öfverheten, han sätter sig emot Guds skickelse; men de som sätta sig deremot, de skola få en dom öfver sig.
২ইতি হেতোঃ শাসনপদস্য যৎ প্ৰাতিকূল্যং তদ্ ঈশ্ৱৰীযনিৰূপণস্য প্ৰাতিকূল্যমেৱ; অপৰং যে প্ৰাতিকূল্যম্ আচৰন্তি তে স্ৱেষাং সমুচিতং দণ্ডং স্ৱযমেৱ ঘটযন্তে|
3 Ty de, som väldet hafva, äro icke dem till räddhåga som väl göra, utan dem som illa göra. Vill du icke frukta för Öfverheten, så gör det godt är, så får du pris af honom;
৩শাস্তা সদাচাৰিণাং ভযপ্ৰদো নহি দুৰাচাৰিণামেৱ ভযপ্ৰদো ভৱতি; ৎৱং কিং তস্মান্ নিৰ্ভযো ভৱিতুম্ ইচ্ছসি? তৰ্হি সৎকৰ্ম্মাচৰ, তস্মাদ্ যশো লপ্স্যসে,
4 Ty han är Guds tjenare, dig till godo. Men gör du det ondt är, så må du rädas; ty han bär icke svärdet förgäfves; utan han är Guds tjenare, en nämnare honom till straff, som illa gör.
৪যতস্তৱ সদাচৰণায স ঈশ্ৱৰস্য ভৃত্যোঽস্তি| কিন্তু যদি কুকৰ্ম্মাচৰসি তৰ্হি ৎৱং শঙ্কস্ৱ যতঃ স নিৰৰ্থকং খঙ্গং ন ধাৰযতি; কুকৰ্ম্মাচাৰিণং সমুচিতং দণ্ডযিতুম্ স ঈশ্ৱৰস্য দণ্ডদভৃত্য এৱ|
5 Fördenskull måste man vara underdånig, icke allenast för straffets skull, utan ock för samvetets skull.
৫অতএৱ কেৱলদণ্ডভযান্নহি কিন্তু সদসদ্বোধাদপি তস্য ৱশ্যেন ভৱিতৱ্যং|
6 Derföre måsten I ock gifva skatt; ty de äro Guds tjenare, som sådant skola sköta.
৬এতস্মাদ্ যুষ্মাকং ৰাজকৰদানমপ্যুচিতং যস্মাদ্ যে কৰং গৃহ্লন্তি ত ঈশ্ৱৰস্য কিঙ্কৰা ভূৎৱা সততম্ এতস্মিন্ কৰ্ম্মণি নিৱিষ্টাস্তিষ্ঠন্তি|
7 Så gifver nu hvarjom och enom det I pligtige ären; dem skatt, som skatt bör; dem tull, som tull bör; dem rädsel, som rädsel tillhörer; dem heder, som heder tillhörer.
৭অস্মাৎ কৰগ্ৰাহিণে কৰং দত্ত, তথা শুল্কগ্ৰাহিণে শুল্কং দত্ত, অপৰং যস্মাদ্ ভেতৱ্যং তস্মাদ্ বিভীত, যশ্চ সমাদৰণীযস্তং সমাদ্ৰিযধ্ৱম্; ইত্থং যস্য যৎ প্ৰাপ্যং তৎ তস্মৈ দত্ত|
8 Varer ingom något skyldige, utan att I älskens inbördes; ty den som älskar den andra, han hafver fullbordat lagen.
৮যুষ্মাকং পৰস্পৰং প্ৰেম ৱিনা ঽন্যৎ কিমপি দেযম্ ঋণং ন ভৱতু, যতো যঃ পৰস্মিন্ প্ৰেম কৰোতি তেন ৱ্যৱস্থা সিধ্যতি|
9 Ty det som sagdt är: Du skall icke göra hor; du skall icke dräpa; du skall icke stjäla; du skall icke bära falskt vittne; du skall icke begära; och annat sådant bud, det beslutes i detta ordet: Du skall älska din nästa som dig sjelf.
৯ৱস্তুতঃ পৰদাৰান্ মা গচ্ছ, নৰহত্যাং মা কাৰ্ষীঃ, চৈৰ্য্যং মা কাৰ্ষীঃ, মিথ্যাসাক্ষ্যং মা দেহি, লোভং মা কাৰ্ষীঃ, এতাঃ সৰ্ৱ্ৱা আজ্ঞা এতাভ্যো ভিন্না যা কাচিদ্ আজ্ঞাস্তি সাপি স্ৱসমীপৱাসিনি স্ৱৱৎ প্ৰেম কুৰ্ৱ্ৱিত্যনেন ৱচনেন ৱেদিতা|
10 Kärleken gör sin nästa intet ondt. Så är nu kärleken lagsens fullbordan.
১০যতঃ প্ৰেম সমীপৱাসিনোঽশুভং ন জনযতি তস্মাৎ প্ৰেম্না সৰ্ৱ্ৱা ৱ্যৱস্থা পাল্যতে|
11 Och medan vi sådant vete, nämliga tiden, att nu är stunden till att uppstå af sömnen, efter vår salighet är nu närmer, än då vi troddet;
১১প্ৰত্যযীভৱনকালেঽস্মাকং পৰিত্ৰাণস্য সামীপ্যাদ্ ইদানীং তস্য সামীপ্যম্ অৱ্যৱহিতং; অতঃ সমযং ৱিৱিচ্যাস্মাভিঃ সাম্প্ৰতম্ অৱশ্যমেৱ নিদ্ৰাতো জাগৰ্ত্তৱ্যং|
12 Natten är framfaren, och dagen är kommen; derföre låter oss bortkasta mörksens gerningar, och ikläda oss ljusens vapen:
১২বহুতৰা যামিনী গতা প্ৰভাতং সন্নিধিং প্ৰাপ্তং তস্মাৎ তামসীযাঃ ক্ৰিযাঃ পৰিত্যজ্যাস্মাভি ৰ্ৱাসৰীযা সজ্জা পৰিধাতৱ্যা|
13 Låter oss ärliga vandra, såsom om dagen; icke i fråsseri och dryckenskap; icke i kamrar och okyskhet; icke i kif och nit;
১৩অতো হেতো ৰ্ৱযং দিৱা ৱিহিতং সদাচৰণম্ আচৰিষ্যামঃ| ৰঙ্গৰসো মত্তৎৱং লম্পটৎৱং কামুকৎৱং ৱিৱাদ ঈৰ্ষ্যা চৈতানি পৰিত্যক্ষ্যামঃ|
14 Utan ikläder eder Herran Jesum Christum; och fordrer köttet, dock icke till kättja.
১৪যূযং প্ৰভুযীশুখ্ৰীষ্টৰূপং পৰিচ্ছদং পৰিধদ্ধ্ৱং সুখাভিলাষপূৰণায শাৰীৰিকাচৰণং মাচৰত|