< Psaltaren 89 >

1 En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
[A Psalm] of instruction for Aetham the Israelite. I will sing of your mercies, O Lord, for ever: I will declare your truth with my mouth to all generations.
2 Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
For you have said, Mercy shall be built up for ever: your truth shall be established in the heavens.
3 Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
I made a covenant with my chosen ones, I sware to David my servant.
4 Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
I will establish your seed for ever, and build up your throne to all generations. (Pause)
5 Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
The heavens shall declare your wonders, O Lord; and your truth in the assembly of the saints.
6 Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
For who in the heavens shall be compared to the Lord? and who shall be likened to the Lord amongst the sons of God?
7 Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
God is glorified in the council of the saints; great and terrible towards all that are round about him.
8 Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
O Lord God of hosts, who is like to you? you are mighty, O Lord, and your truth is round about you.
9 Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
You rule the power of the sea; and you calm the tumult of its waves.
10 Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
You has brought down the proud as one that is slain; and with the arm of your power you has scattered your enemies.
11 Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
The heavens are your, and the earth is your: you have founded the world, and the fullness of it.
12 Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
You have created the north and the west: Thabor and Hermon shall rejoice in your name.
13 Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
Your is the mighty arm: let your hand be strengthened, let your right hand be exalted.
14 Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
Justice and judgement are the establishment of your throne: mercy and truth shall go before your face.
15 Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
Blessed is the people that knows the joyful sound: they shall walk, O Lord, in the light of your countenance.
16 De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
And in your name shall they rejoice all the day: and in your righteousness shall they be exalted.
17 Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
For you are the boast of their strength; and in your good pleasure shall our horn be exalted,
18 Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
for [our] help is of the Lord; and of the Holy One of Israel, our king.
19 På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
Then you spoke in vision to your children, and said, I have laid help on a mighty one; I have exalted one chosen out of my people.
20 Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
I have found David my servant; I have anointed him by [my] holy mercy.
21 Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
For my hand shall support him; and mine arm shall strengthen him.
22 Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
The enemy shall have no advantage against him; and the son of transgression shall not hurt him again.
23 Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
And I will hew down his foes before him, and put to flight those that hate him.
24 Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
But my truth and my mercy shall be with him; and in my name shall his horn be exalted.
25 Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
And I will set his hand in the sea, and his right hand in the rivers.
26 Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
He shall call upon me, [saying], You are my Father, my God, and the helper of my salvation.
27 Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
And I will make him [my] firstborn, higher than the kings of the earth.
28 Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
I will keep my mercy for him for ever, and my covenant [shall be] firm with him.
29 Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
And I will establish his seed for ever and ever, and his throne as the days of heaven.
30 Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
If his children should forsake my law, and walk not in my judgements;
31 Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
if they should profane my ordinances, and not keep my commandments;
32 Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
I will visit their transgressions with a rod, and their sins with scourges.
33 Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
But my mercy I will not utterly remove from him, nor wrong my truth.
34 Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
Neither will I by any means profane my covenant; and I will not make void the things that proceed out of my lips.
35 Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
Once have I sworn by my holiness, that I will not lie to David.
36 Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
His see shall endure for ever, and his throne as the sun before me;
37 Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
and as the moon [that is] established for ever, and as the faithful witness in heaven. (Pause)
38 Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
But you have cast off and set at nothing, you has rejected your anointed.
39 Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
You have overthrown the covenant of your servant; you has profaned his sanctuary, [casting it] to the ground.
40 Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
You have broken down all his hedges; you have made his strong holds a terror.
41 Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
All that go by the way have spoiled him: he is become a reproach to his neighbours.
42 Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
You have exalted the right hand of his enemies; you have made all his enemies to rejoice.
43 Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
You have turned back the help of his sword, and have not helped him in the battle.
44 Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
You have deprived him of glory: you have broken down his throne to the ground.
45 Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
You have shortened the days of his throne: you have poured shame upon him. (Pause)
46 Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
How long, O Lord, will you turn away, for ever? shall your anger flame out as fire?
47 Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
Remember what my being is: for have you created all the sons of men in vain?
48 Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
What man is there who shall live, and not see death? shall [any one] deliver his soul from the hand of Hades? (Pause) (Sheol h7585)
49 Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
Where are your ancient mercies, O Lord, which you sware to David in your truth?
50 Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
Remember, O Lord, the reproach of your servants, which I have borne in my bosom, [even the reproach] of many nations;
51 Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
wherewith your enemies have reviled, O Lord: wherewith they have reviled the recompense of your anointed.
52 Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
Blessed be the Lord for ever. So be it, so be it.

< Psaltaren 89 >