Psaltaren 81

1 På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.

Exultae a Deus, nossa fortaleza: jubilae ao Deus de Jacob.

2 Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.

Tomae o psalterio, e trazei o adufe, a harpa suave e o alaude.

3 Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.

Tocae a trombeta na lua nova, no tempo apontado da nossa solemnidade.

4 Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.

Porque isto era um estatuto para Israel, e uma ordenança do Deus de Jacob.

5 Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;

Ordenou-o em José por testemunho, quando saira pela terra do Egypto, onde ouvi uma lingua que não entendia.

6 Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.

Tirei de seus hombros a carga; as suas mãos foram livres das marmitas.

7 Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)

Clamaste na angustia, e te livrei; respondi-te no logar occulto dos trovões; provei-te nas aguas de Meribah (Selah)

8 Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;

Ouve-me, povo meu, e eu te attestarei: ah, Israel, se me ouvisses!

9 Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.

Não haverá entre ti Deus alheio nem te prostrarás ante um Deus estranho.

10 Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.

Eu sou o Senhor teu Deus, que te tirei da terra do Egypto: abre bem a tua bocca, e t'a encherei.

11 Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.

Mas o meu povo não quiz ouvir a minha voz, e Israel não me quiz.

12 Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.

Pelo que eu os entreguei aos desejos dos seus proprios corações, e andaram nos seus mesmos conselhos.

13 Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,

Oh! se o meu povo me tivesse ouvido! se Israel andasse nos meus caminhos!

14 Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.

Em breve abateria os seus inimigos, e viraria a minha mão contra os seus adversarios.

15 Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,

Os que aborrecem ao Senhor ter-se-lhe-hiam sujeitado, e o seu tempo seria eterno.

16 Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.

E o sustentaria com o trigo mais fino, e te fartaria com o mel saido da pedra.