Psaltaren 77
1 En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.
[For the Chief Musician. To Jeduthun. A Psalm by Asaph.] My cry goes to God. Indeed, I cry to God for help, and for him to listen to me.
2 Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.
In the day of my trouble I sought YHWH. My hand was stretched out in the night, and did not get tired. My soul refused to be comforted.
3 När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)
I remember God, and I groan. I complain, and my spirit is overwhelmed. (Selah)
4 Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.
You hold my eyelids open. I am so troubled that I can't speak.
5 Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.
I have considered the days of old, the years of ancient times.
6 Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.
I remember my song in the night. I consider in my own heart; my spirit diligently inquires:
7 Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?
"Will YHWH reject us forever? Will he be favorable no more?
8 Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?
Has his loving kindness vanished forever? Does his promise fail for generations?
9 Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)
Has God forgotten to be gracious? Has he, in anger, withheld his compassion?" (Selah)
10 Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.
And I thought, "This is my wounding, that the right hand of the Most High has changed."
11 Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;
I will remember the works of JAH; for I will remember your wonders of old.
12 Och talar om all din verk, och säger om din anslag:
I will also meditate on all your work, and consider your doings.
13 Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?
Your way, God, is in the sanctuary. What god is great like God?
14 Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.
You are the God who does wonders. You have made your strength known among the peoples.
15 Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)
You have redeemed your people with your arm, the sons of Jacob and Joseph. (Selah)
16 Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.
The waters saw you, God. The waters saw you, and they writhed. The depths also convulsed.
17 De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.
The clouds poured out water. The skies resounded with thunder. Your arrows also flashed around.
18 Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.
The voice of your thunder was in the whirlwind. The lightnings lit up the world. The earth trembled and shook.
19 Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.
Your way was through the sea; your paths through the great waters. Your footsteps were not known.
20 Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.
You led your people like a flock, by the hand of Moses and Aaron.
