Psaltaren 49
1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
“For the leader of the music. A psalm of the sons of Korah.” Hear this, all ye nations; Give ear, all ye inhabitants of the world;
2 Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
Both high and low, rich and poor alike!
3 Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
My mouth shall speak wisdom, And the meditation of my mind shall be understanding.
4 Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
I will incline mine ear to a poem; I will utter my song upon the harp.
5 Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
Why should I fear in the days of adversity, When the iniquity of my adversaries encompasseth me;
6 Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
They who trust in their riches, And glory in the greatness of their wealth?
7 Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
No one can redeem his brother from death, Nor give a ransom for him to God,
8 Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
That he should live to eternity, And not see the pit.
9 Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
Too costly is the redemption of his life, And he giveth it up for ever.
10 Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
For he seeth that wise men die, As well as the foolish and the ignorant; They perish alike, And leave their wealth to others.
11 Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
They imagine that their houses will endure for ever, And their dwelling-places from generation to generation: Men celebrate their names on the earth.
12 Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
Yet man, who is in honor, abideth not; He is like the beasts that perish.
13 Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
Such is the way which is their confidence! And they who come after them approve their maxims. (Pause)
14 De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
Like sheep they are cast into the underworld; Death shall feed upon them; And the upright shall soon trample upon them. Their form shall be consumed in the underworld, And they shall no more have a dwelling-place. (Sheol h7585)
15 Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
But God will redeem my life from the underworld; Yea, he will take me under his care. (Pause) (Sheol h7585)
16 Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
Be not thou afraid, when one becometh rich; When the glory of his house is increased!
17 Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
For, when he dieth, he will carry nothing away; His glory will not descend after him.
18 Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
Though in his life he thought himself happy, —Though men praised thee, while thou wast in prosperity, —
19 Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
Yet shalt thou go to the dwelling-place of thy fathers, Who never more shall see the light!
20 Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.
The man who is in honor, but without understanding, Is like the beasts that perish.
