< Psaltaren 43 >
1 Döm mig, Gud, och uträtta min sak emot det oheliga folk; och fräls mig ifrå de falska och onda menniskor.
Nduĩra ciira wakwa, Wee Ngai, na ũnjiirĩrĩre harĩ rũrĩrĩ rũrũ rũtagwĩtĩkĩtie; ndeithũra kuuma kũrĩ andũ aya aaganu na maaragia maheeni.
2 Ty du äst, Gud, min starkhet; hvi bortdrifver du mig? Hvi låter du mig gå så sorgse, då min fiende tränger mig?
Wee Ngai nĩwe kĩirigo gĩakwa kĩa hinya. Ũndiganĩirie nĩkĩ? Ingĩthiĩ ngĩcakayaga nĩkĩ nĩ ũndũ wa kũhinyĩrĩirio nĩ thũ?
3 Sänd ditt ljus och dina sanning, att de leda mig, och föra mig till ditt helga berg, och till dina boning;
Tũma ũtheri waku na ũhoro waku wa ma, ũreke indongorie arĩ cio; reke inginyie kĩrĩma-inĩ gĩaku kĩrĩa kĩamũre, o kũu gĩikaro-inĩ gĩaku.
4 Att jag ingår till Guds altare, till Gud, som min glädje och fröjd är, och tackar dig, Gud, på harpo, min Gud.
Hĩndĩ ĩyo nĩngathiĩ kĩgongona-inĩ kĩa Ngai, nginye harĩ Mũrungu, o we gĩkeno gĩakwa, na o we ngenagĩra. Nĩndĩrĩkũgoocaga ngĩhũũraga kĩnanda kĩa mũgeeto, Wee Ngai, o Wee Ngai wakwa.
5 Hvad bedröfvar du dig, min själ, och äst så orolig i mig? Hoppas uppå Gud; ty jag skall ännu tacka honom, att han mitt ansigtes hjelp och min Gud är.
Wee ngoro yakwa, ũkĩritũhĩirwo nĩkĩ? Ũrathĩĩnĩka ũguo nĩkĩ ũrĩ thĩinĩ wakwa? Wĩrĩgagĩrĩre o Ngai, nĩgũkorwo no ndĩrĩmũgoocaga, o we Mũhonokia wakwa na Ngai wakwa.